Åländsk hembygdsrätt – Wikipedia
Åländsk hembygdsrätt är det begrepp man använder då man diskuterar medborgarskap i det självstyrda landskapet Åland.
Hembygdsrätten reglerar vem som får äga mark eller fastigheter samt driva näringsverkssamhet på Åland. Hembygdsrätten är en rättighet som tillkommer varje ålänning, och man förlorar denna rättighet om man är skriven på annan ort i mer än fem år. För att återfå sin hembygdsrätt, eller som icke-ålänning ansöka om hembygdsrätt, måste man bo (vara folkbokförd) på Åland i minst fem år, vara finländsk medborgare samt kunna intyga att man behärskar svenska. Hembygdsrätten innehåller restriktioner för grundande av företag på Åland. I alla bolagsstyrelser måste minst två tredjedelar av medlemmarna vara ålänningar, men vissa undantag görs för allmännyttiga företag (till exempel banker och transportföretag).[1] Finländska medborgare som flyttat till Åland före tolv års ålder och har hembygdsrätt är befriade från värnplikt.
Hembygdsrätten har som huvudsaklig uppgift att skydda den åländska kulturidentiteten och landskapsbilden, en av de viktigaste ingredienserna i det minoritetsskydd Ålands självstyrelse utgör.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Åländsk hembygdsrätt | Ålands landskapsregering”. www.regeringen.ax. http://www.regeringen.ax/aland-omvarlden/alandsk-hembygdsratt. Läst 25 augusti 2015.