1838 – Wikipedia

1838 – MDCCCXXXVIII 186 år sedan
År 1835 | 1836 | 1837 1838 1839 | 1840 | 1841
Årtionde 1810-talet  | 1820-talet 1830-talet 1840-talet | 1850-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1838 MDCCCXXXVIII
Ab urbe condita	2590
Armeniska kalendern	1287 ԹՎ ՌՄՁԷ
Assyriska kalendern	6588
Bahaikalendern	-6–-5
Bengaliska kalendern	1245
Berberkalendern	2788
Brittiskt regeringsår	1 Vict. 1 – 2 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2382
Burmesiska kalendern	1200
Bysantinska kalendern	7346–7347
Koptiska kalendern	1554–1555
Erianska kalendern	3004
Etiopiska kalendern	1830–1831
Judiska kalendern	5598–5599
Vikram Samvat	1894–1895
Sakakalendern	1760–1761
Kaliyuga	4939–4940
Holocen kalender	11838
Nri-Igbo	838–839
Persiska kalendern	1216–1217
Muslimska kalendern	1253–1254
Nengō (Japan)	Tenpō 9 (天保9年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4171
Minguokalendern	74 före ROC 民前74年
Thailändsk kalender	2381
Unixtid

1838 (MDCCCXXXVIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

• 28 januari – En hovmarskalk utnämns till major i Svea Livgarde, varvid en äldre officer förbigås. Härvid kritiserar publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe kung Karl XIV Johan och häcklar denne, vilket leder till att han döms till fängelse senare under året.

• 2 februari – Los Altos förklarar sin självständighet från Guatemala.
• 5 februari – Första numret utkommer av Erik Gustaf Geijers Litteraturbladet, vars programförklaring markerar hans så kallade "avfall" (omvändelse) till liberalismen.
• 19 februari – Brand i Växjö.^[1]

• 7 mars – "Sveriges sångfågel", sopranen Jenny Lind, får sitt genombrott på operan i Stockholm i Carl Maria von Webers Friskytten.

• 4–22 april – Hjulångaren SS Sirius (1837) genomför en transatlantisk korsning till New York i New York i USA från Cork, Irland, Storbritannien.^[2]
• 8–23 april – Isambard Kingdom Brunels hjulångare SS Great Western (1838) genomför en transatlantisk korsning till New York i New York i USA från Avonmouth i England i Storbritannien på 15 dagar, och inrättar en reguljär ångbåtstjänst.^[3]

• 31 maj – Centralamerikanska federationen upplöses, och Costa Rica, Guatemala, El Salvador, Honduras, Los Altos och Nicaragua blir självständiga.

• 19 juni – Publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe anklagas och döms för majestätsförbrytelse, vilket leder till att det utbryter kravaller i Stockholm dagen därpå.
• 30 juni – Judereglementet upphävs. De svenska judarnas medborgerliga rättigheter utökas med ökad rörelsefrihet och större möjligheter att verka som näringsidkare när judereglemtentet ersätts med ett emancipationsedikt. För att inte underblåsa oroligheterna i Stockholm offentliggörs inte detta förrän i augusti.

• 19 juli – Då Crusenstolpes rätt att överklaga domen går ut, utan att något har gjorts åt saken, utbryter ånyo kravaller i Stockholm.

• 1 augusti – Slaveriet avskaffas i hela det brittiska imperiet.
• 10 augusti – Judereglementet 1838 i Sverige ger judar (mosaiska trosbekännare) fri bosättningsrätt, samt rätt att utöva alla yrken utom statliga ämbeten.^[4]

• 24 september – Den liberala morgontidningen Östgöta Correspondenten börjar utges av Henrik Bernhard Palmaer.

• 24 december – Amerikanska flottan landstiger på Sumatra för att utföra vedergällning mot de infödda i städerna Quallah Battoo och Muckie för härjningar mot amerikanska skepp.^[5]

• Pitcairns kvinnor blir först i världen att få rösträtt.^[6]
• Erik Gustaf Geijer offentliggör sitt "avfall" från den konservativa åskådningen och meddelar sig nu vara liberal, vilket väcker uppståndelse i hela Sverige.
• Kung Karl XIV Johan benådar stortjuven Lasse-Maja (Lars Molin), efter att han avtjänat ett 25-årigt fängelsestraff på Karlstens fästning.
• Svenska kyrkans historia börjar ges ut av teologiprofessorn Henrik Reuterdahl, som resultat av ökat intresse för de medeltida urkunderna.
• Två halvofficiella bordeller, London och Stadt Hamburg, öppnar i Stockholm.

• 6 januari – Max Bruch, tysk kompositör.
• 7 januari – Ernst Linder d.ä.
• 17 januari – Liss Olof Larsson, svensk lantmannapolitiker.
• 30 januari – Alfred Ritter von Kropatschek, österrikisk militär och militärtekniker.
• 18 februari – Ernst Mach, österrikisk fysiker.
• 1 mars – Gabriele Possenti, italiensk passionistbroder, helgon.
• 2 april – Léon Gambetta, fransk statsman.
• 18 april – Nils Håkansson, svensk lantbrukare och riksdagsman.
• 10 maj – John Wilkes Booth, amerikansk skådespelare, Abraham Lincolns mördare.
• 27 juni – Bankim Chandra Chatterjee, indisk författare, som skrev en av de första romanerna på bengali.
• 8 juli – Ferdinand von Zeppelin, tysk general och luftskeppskonstruktör.
• 11 juli – Urban A. Woodbury, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1894–1896.
• 20 juli – Paul Peter Waldenström, svensk präst, framstående inom Svenska Missionsförbundet.
• 28 juli – John I. Mitchell, amerikansk republikansk politiker.
• 30 juli – Henry A. du Pont, amerikansk republikansk politiker, militär och affärsman, senator 1906–1917.
• 31 juli – Anton Martin, svensk borgmästare och riksdagsman.
• 12 augusti – Warner Miller, amerikansk republikansk politiker.
• 24 augusti – Ludvig Filip, fransk tronarvinge, greve av Paris.
• 31 augusti – Abel Bergaigne, fransk språkvetenskapsman, indolog och universitetslärare.
• 7 september – Sven Sjöblom, svensk lektor och riksdagspolitiker.
• 14 september – Hanna Ouchterlony, Frälsningsarméns grundare i Sverige.
• 27 september – Lawrence Sullivan Ross, amerikansk militär och politiker.
• 8 oktober – John Hay, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister 1898–1905.
• 21 oktober – Ludvig I av Portugal, kung av Portugal 1861–1889.
• 25 oktober – Georges Bizet, fransk kompositör.
• 29 november - Giovanni Losi italiensk präst och missionär.
• 1 december – Theodor Decker, finländsk arkitekt.
• 3 december – Octavia Hill, engelsk filantrop och författare.
• 11 december – Emil Rathenau, tysk ingenjör och industriman, grundare av AEG.
• 22 december – Richert Vogt von Koch, svensk militär och författare.
• 24 december – John Morley, brittisk författare och politiker.
• 31 december – Émile Loubet, fransk politiker, Frankrikes president 1899–1906.

• 5 januari – Maria Cosway, 77, brittisk-italiensk konstnär och pedagog.

• 6 februari – Piet Retief, 57, sydafrikansk boerledare.

• 2 mars – Ludwig Abeille, 77, tysk pianist och kompositör.
• 8 mars – Stephen Decatur Miller, 50, amerikansk politiker.
• 23 mars – Michael Anckarsvärd, 96, svensk greve, militär och politiker.

• 10 april – Johan Georg Chiewitz, 51, svensk grafiker.

• 4 maj – Christine Englerth, 70, tysk företagsledare.

• 4 juni – Anselme Gaëtan Desmarest, 54, fransk zoolog och författare.

• 12 juli – Ezra Butler, 74, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1826–1828.
• 18 juli – Jeduthun Wilcox, 69, amerikansk politiker, kongressledamot 1813–1817.

• 17 augusti – Lorenzo Da Ponte, 89, italiensk författare.

• 1 september – William Clark, 68, amerikansk upptäcktsresande.

• 5 oktober – Pauline Léon, 71, fransk feminist och politiker.
• 17 oktober – Nathan Sanford, 60, amerikansk politiker, senator 1815–1821 och 1825–1831.

• 10 november – Daniel Arosenius, 74, svensk präst.
• 13 november – George Jones, 72, amerikansk politiker, senator 1807.

• 11 december – Isaac Tichenor, 84, amerikansk politiker, senator 1796–1797 och 1815–1821.

• Wikimedia Commons har media som rör 1838.
  Bilder & media