1880 – Wikipedia

1880 – MDCCCLXXX 144 år sedan
År 1877 | 1878 | 1879 1880 1881 | 1882 | 1883
Årtionde 1860-talet  | 1870-talet 1880-talet 1890-talet | 1900-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1880 MDCCCLXXX
Ab urbe condita	2632
Armeniska kalendern	1329 ԹՎ ՌՅԻԹ
Assyriska kalendern	6630
Bahaikalendern	36–37
Bengaliska kalendern	1287
Berberkalendern	2830
Brittiskt regeringsår	43 Vict. 1 – 44 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2424
Burmesiska kalendern	1242
Bysantinska kalendern	7388–7389
Koptiska kalendern	1596–1597
Erianska kalendern	3046
Etiopiska kalendern	1872–1873
Judiska kalendern	5640–5641
Vikram Samvat	1936–1937
Sakakalendern	1802–1803
Kaliyuga	4981–4982
Holocen kalender	11880
Nri-Igbo	880–881
Persiska kalendern	1258–1259
Muslimska kalendern	1297–1298
Nengō (Japan)	Meiji 13 (明治13年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4213
Minguokalendern	32 före ROC 民前32年
Thailändsk kalender	2423
Unixtid

1880 (MDCCCLXXX) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

• 2 februari – De första elektriska gatljusen installeras i Wabash, Indiana, USA.^[1]

• 19 april – Louis De Geer d.ä. avgår som svensk statsminister och efterträds av Arvid Posse.^[2]

• 24 april – Vegaexpeditionen återvänder till Stockholm, Sverige efter att Adolf Erik Nordenskiöld med fartyget Vega har fullbordat Nordostpassagen.^[3]

• 27 juli – Slaget vid Maiwand under andra afghankriget utkämpas.

• 1 september
  • Slaget vid Kandahar innebär slutet på andra afghankriget, som började 1878.
  • Storbritannien ger bort alla kvarstående brittiska besittningar i Nordamerika och Norra ishavet utom Newfoundland till Kanada.^[4]

• 2 november – Republikanen James Garfield besegrar demokraten Winfield Hancock vid presidentvalet i USA.

• Den första ångdrivna spårvagnen börjar rulla i Stockholm.
• Artur Hazelius museum, Skandinavisk-Etnografiska samlingen, byter namn till Nordiska museet under mottot "Känn dig själv".
• Stockholms Bell Telefonaktiebolag grundas och öppnar Sveriges första telefonstation i Stockholm.
• I ett försök att avsätta Brännvinskungen L.O. Smith från stämman i det spritbolag han äger utlyses extra bolagsstämma, just som Smith med familj har rest på semester. I Cadiz får Smith ett telegram, som varnar om detta, varpå han med privathyrt tåg på rekordfart beger sig till Stockholm och hinner fram till stämman i tid för att stäcka planerna.
• Föreningen för sömmerskor grundas av Elisabeth Nyström.
• Vita slavhandelsaffären äger rum i Bryssel.

• 10 januari – Gull Natorp, svensk skådespelare.
• 26 januari – Douglas MacArthur, amerikansk general, ÖB under Koreakriget.
• 8 februari – Franz Marc, tysk konstnär.
• 16 februari – Hjalmar Lundgren, svensk författare.
• 23 februari
  • Roy D. Chapin, amerikansk biltillverkare och politiker.
  • Albert Niemann, tysk barnläkare.
• 26 februari – Karin Smirnoff, finlandssvensk författare och dramatiker.
• 2 mars – Ivar Kreuger, svensk företagsledare, finansman och civilingenjör.
• 5 mars – Adrian Molin, svensk sociolog och politiker.
• 21 mars – Hans Hofmann, tysk konstnär.
• 28 mars – Aurore Palmgren, svensk skådespelare.
• 3 april – Yngwe Nyquist, svensk skådespelare, opera- och operettsångare.
• 4 april – Elvin Ottoson, svensk sångare, skådespelare och regissör.
• 23 april
  • Erling Eidem, svensk ärkebiskop 1931–1950.
  • Michel Fokine, rysk balettdansör och koreograf.
• 29 april – Ali Fethi Okyar, turkisk diplomat och politiker.
• 4 maj – Bruno Taut, tysk arkitekt och stadsplanerare.
• 6 maj – Ernst Ludwig Kirchner, tysk målare, expressionist.
• 10 maj – Robert Jonsson, svensk skådespelare och sångare.
• 16 maj – Joachim Holst-Jensen, norsk skådespelare.
• 17 maj – Gustav Hedenvind-Eriksson, svensk arbetarförfattare.
• 27 maj – Gerhard Henning, svensk-dansk skulptör.
• 3 juni – Hildur Lithman, svensk skådespelare.
• 8 juni – Ivan Hedqvist, svensk skådespelare och regissör.
• 17 juni – Carl Van Vechten, amerikansk fotograf och författare.
• 27 juni – Helen Keller, amerikansk författare, aktivist och föreläsare.
• 29 juni – Ludwig Beck, tysk militär, arméstabschef 1935–1938.
• 7 juli – Otto Frederick Rohwedder, amerikansk uppfinnare, patenterade den första kommersiella brödskivningsmaskinen.
• 12 juli – Tod Browning, amerikansk filmregissör och skådespelare.
• 14 juli – Gustav Fonandern, svensk arkitekt, sångare, textförfattare och skådespelare.
• 22 juli – Charles W. Tobey, amerikansk politiker, senator 1939–1953.
• 24 juli – Ernest Bloch, amerikansk tonsättare.
• 26 juli – Bror Abelli, svensk regissör, skådespelare, sångare, författare och biografägare.
• 4 augusti – Werner von Fritsch, tysk militär, arméchef 1935–1938.
• 12 augusti – Karl Ivar Sköldén, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet).
• 22 augusti
  • Gorch Fock, tysk författare och besättningsman.
  • Hava Rexha, albansk kvinna som sägs ha blivit 123 år gammal.
• 25 augusti – Robert Stolz, österrikisk tonsättare.
• 26 augusti – Guillaume Apollinaire, fransk poet.
• 31 augusti – Wilhelmina av Nederländerna, drottning av Nederländerna 1890-1948.
• 12 september – Fritz Kärfve, svensk konstnär.
• 22 september – Christabel Pankhurst, brittisk politiker, kvinnorättskämpe.
• 25 september – Aron Gustafsson, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet).
• 27 september – Jacques Thibaud, fransk violinist.
• 3 oktober – Gustaf Bergman, svensk skådespelare, teaterchef, manusförfattare och operaregissör.
• 7 oktober – Conrad Albrecht, tysk sjömilitär, generalamiral 1939.
• 14 oktober – Vilhelm Ekelund, svensk författare.
• 21 oktober – Viking Eggeling, svensk konstnär och filmare.
• 1 november – Alfred Wegener, tysk meteorolog, geolog - kontinentaldriftsteorin.
• 6 november – Robert Musil, österrikisk författare.
• 15 november – John Ekman, svensk skådespelare.
• 20 november – Fred R. Zimmerman, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1927–1929.
• 25 november
  • Anna Flygare-Stenhammar, svensk skådespelare.
  • Leonard Woolf, brittisk författare.
• 27 november – Roscoe C. McCulloch, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1930.
• 28 november – Aleksandr Blok, rysk poet.
• 2 december – Geoffrey Lawrence, brittisk jurist.
• 3 december – Fedor von Bock, tysk generalfältmarskalk.
• 12 december – Hedvig Nenzén, svensk skådespelare.
• 21 december – David A. Reed, amerikansk republikansk politiker, senator 1922–1935.
• 26 december
  • Albert Sézary, fransk dermatolog.
  • Gösta Sjöberg, svensk journalist, tidningsman, författare och manusförfattare.
• 31 december
  • George C. Marshall, amerikansk militär och politiker, utrikesminister 1947–1949, mottagare av Nobels fredspris.
  • Margot Ryding, svensk skådespelare.

• 4 januari – Anselm Feuerbach, 50, tysk konstnär.

• 14 februari – Samuel G. Arnold, 58, amerikansk republikansk politiker, senator 1862–1863.

• 10 mars – Thekla Knös, 64, svensk författare.
• 29 mars – Constantin Hansen, 75, dansk konstnär.

• 29 april – Joseph Vinoy, 79, fransk general.

• 4 maj – Edward Clark, 65, amerikansk militär och politiker.
• 8 maj – Gustave Flaubert, 58, fransk författare.
• 20 maj
  • Axel Adlercreutz, 59, svensk hovrättspresident, statsråd, riksdagsman 1847–1866 och 1877-1880, statsminister 1870–1874.
  • Henry S. Foote, 76, amerikansk politiker.
• 25 maj – Robert Fredrik von Kraemer, 88, svensk friherre, landshövding i Uppsala 1830–1862.

• 11 juni – John Wood, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1860–1861.
• 13 juni
  • James A. Bayard, Jr., 80, amerikansk demokratisk politiker, senator 1851–1864 och 1867–1869.
  • Heinrich Strack, 75, tysk arkitekt.
• 17 juni – James B. Howell, 67, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.

• 4 juli – Leonidas Sexton, 53, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1879.

• 9 augusti – William Bigler, 66, amerikansk demokratisk politiker.
• 16 augusti – Herschel Vespasian Johnson, 63, amerikansk politiker och jurist.
• 30 augusti – J.W. Henderson, 63, amerikansk demokratisk politiker.

• 20 september – August Wilhelm Stiernstedt, 67, svensk friherre, riksheraldiker och numismatiker.

• 13 oktober – Peleg Sprague, 87, amerikansk politiker och jurist.
• 23 oktober – Bettino Ricasoli, 71, italiensk statsman.

• 7 november – Carl Friedrich Weitzmann, 72, tysk musiker.
• 22 november – Helge Palmcrantz, 38, svensk uppfinnare och industriman.

• 22 december – George Eliot, 61, brittisk författare.

• Wikimedia Commons har media som rör 1880.
  Bilder & media