54 Leonis – Wikipedia

54 Leonis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLejonet
Rektascension10t 55m 36,80266s[1]
Deklination+24° 44′ 59,0440″[1]
Skenbar magnitud ()+4,477 (V)[2] / 6,29[3]
Stjärntyp
SpektraltypA0 V[4] / A2 Vn[4]
B–V+0,001[4] / +0,07[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-0,49 ± 0,98[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -78,057[1] mas/år
Dek.: -16,520[1] mas/år
Parallax ()9,8275 ± 0,3537[1]
Avstånd330 ± 10  (102 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-0,29[6]
Detaljer
Massa2,4+0,44-0,36[7] M
Radie2,88[8] R
Luminositet140,96[9] L
Temperatur9 000 ± 500[7] K
Vinkelhastighet185[10] km/s
Ålder411+137-168[7] miljoner år
Andra beteckningar
54 Leo, BD+25 2314, CCDM J10556+2445, HIP 53417, Struve 1487[11]

54 Leo A: HD 94601, HR 4259, SAO 81583 54 Leo B: HD 94602, HR 4260, SAO 81584


[6]

54 Leonis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna,[12] belägen i den södra delen av stjärnbilden Lejonet. Den har en kombinerad skenbar magnitud av ca 4,30[13] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 5,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 330 ljusår (ca 102 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca –0,5 km/s.[3]

Asteroiden 729 Watsonia ockulterade stjärnan den 3 mars 2013 kl 01:48.[14]

Primärstjärnan 54 Leonis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A0 V.[4] Den har en massa som är ca 2,4[7] solmassor, en radie som är ca 2,9[8] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 141[9] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 9 000[7] K. Stjärnan har en snabb rotation med en beräknad rotationshastighet på 185 km/s, vilket ger den en ekvatorialradie som är uppskattningsvis 8 procent större än polarradien.[10]

54 Leonis är en dubbelstjärna med en vinkelseparation av 6,60 bågsekunder vid en positionsvinkel på 113°.[15] De har en fysisk separation på ca 533 AE (79 700 Gm).[8] Följeslagaren, 54 Leonis B,[16] av magnitud 6,29[3], är en mindre stjärna i huvudserien av spektralklass A2 Vn,[4] där suffixnoten anger breda, "diffusa" spektrallinjer föranledda av snabb rotation med en projicerad rotationshastighet på 250[8] km/s. Stjärnan har en radie som är ca 2,6[8] gånger solens radie.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 54 Leonis, 3 april 2020.
  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ Høg, E.; et al. (2000), "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars", Astronomy and Astrophysics, 355: L27, Bibcode:2000A&A...355L..27H, doi:10.1888/0333750888/2862.
  3. ^ [a b c d] Fabricius, C.; et al. (2002), "The Tycho double star catalogue", Astronomy and Astrophysics, 384: 180–189, Bibcode:2002A&A...384..180F, doi:10.1051/0004-6361:20011822
  4. ^ [a b c d e] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  5. ^ Becker, Juliette C.; et al. (April 2015), "Extracting Radial Velocities of A- and B-type Stars from Echelle Spectrograph Calibration Spectra", The Astrophysical Journal Supplement Series, 217 (2): 13, arXiv:1503.03874, Bibcode:2015ApJS..217...29B, doi:10.1088/0067-0049/217/2/29, 29.
  6. ^ [a b] Pizzolato, N.; Maggio, A.; Sciortino, S. (September 2000), "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases", Astronomy and Astrophysics, 361: 614–628, Bibcode:2000A&A...361..614P
  7. ^ [a b c d e] Gullikson, Kevin; et al. (2016), "The Close Companion Mass-ratio Distribution of Intermediate-mass Stars", The Astronomical Journal, 152 (2): 40, arXiv:1604.06456, Bibcode:2016AJ....152...40G, doi:10.3847/0004-6256/152/2/40.
  8. ^ [a b c d e] Howe, K. S.; Clarke, C. J. (January 2009), "An analysis of v sin (i) correlations in early-type binaries", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 392 (1): 448–454, Bibcode:2009MNRAS.392..448H, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.14073.x
  9. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/54leonis. Hämtad 2020-04-03.
  10. ^ [a b] Belle, G. T. (2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20: 51, arXiv:1204.2572, Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.
  11. ^ "54 Leo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-02-05.
  12. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  13. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  14. ^ Pier Paolo Ricci (29 November 2012). Almanacco astronomico 2013 Astronomical almanac 2013. Lulu.com. pp. 322–. ISBN 978-1-291-21157-3.
  15. ^ Mason, Brian D.; et al. (December 2001), "The 2001 US Naval Observatory Double Star CD-ROM. I. The Washington Double Star Catalog", The Astronomical Journal, U. S. Naval Observatory, Washington D.C., 122 (6): 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.
  16. ^ Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]