90 Antiope – Wikipedia

	90 Antiope
	Observationer av 90 Antiope gjorda med Very Large Telescope under 2004.
Upptäckt
Upptäckare	R. Luther
Upptäcktsplats	Düsseldorf
Upptäcktsdatum	1 oktober 1866
Beteckningar
MPC-beteckning	(90) Antiope
Alternativnamn	1952 BK2
Småplanetskategori	Asteroidbältet; Themis-asteroid
Omloppsbana
	Epok: 27 augusti 2011
Aphelium	3,64873572 AU; 545 843 095 km
Perihelium	2,6602452 AU; 397 967 010 km
Halv storaxel	3,15449045 AU; 471 905 054 km
Excentricitet	0,1566799
Siderisk omloppstid	2 046,40813 d (5,60 år)
Medelomloppshastighet	16,778 km/s
Medelanomali	14,382°
Inklination	2,21957°
Longitud för uppstigande nod	70,2109°
Periheliumargument	243,0982°
Månar	S/2000 (90) 1
Fysikaliska data
Dimensioner	93,0×87,0×83,6 km; 120,07 km; 87,8±1,0 km
Massa	4,2×1017 kg; 8,28±0,22×1017 kg (system)
Medeldensitet	1,25±0,05 g/cm³
Ytgravitation (ekvatorn)	35-40 m/s²
Flykthastighet	0,03-0,04 km/s
Synodisk rotationsperiod	bunden 16,509 h
Albedo	0,0603 geometriskt
Yttemperatur	; Medel: ~158; Max: 244
Spektraltyp	C
Absolut magnitud (H)	8,27

90 Antiope eller 1952 BK₂ är en asteroid upptäckt 1 oktober 1866 av den tyske astronomen R. Luther i Düsseldorf. Asteroiden har fått sitt namn efter Antiope inom grekisk mytologi, men då det finns flera med detta namn är det osäkert vem av dem.^[5]

Den tillhör asteroidgruppen Themis.^[2]

Likt andra asteroider i samma del av asteroidbältet består denna asteroid av kolbaserat material. Den låga densiteten (1,25 g/cm³) antyder en hög porositet (>30%).

S/2000 (90) 1

Asteroiden är en dubbelasteroid som består av två jämnstora delar som cirkulerar runt ett gemensamt masscentrum. Detta upptäcktes av W. J. Merline med flera den 10 augusti 2000 från keck-observatoriet på Mauna Kea.

Den mindre av asteroiderna har diametern 83,8±1,0 km (89,4×82,8×79,6 km), endast 4 km mindre än det större.^[4] De roterar runt varandra med ett medelavstånd av 171±1^[6] km, vilket ger att asteroiderna bara är separerade med 60 km. Omloppsbanan är närmast cirkelrund (e<0,006) och lutar 63,7±2° mot den gemensamma omloppsbanan runt solen.^[7] Omloppstiden runt varandra är 16,5051±0,0001 h^[6] och båda objekten har bunden rotation.^[4]

Referenser

^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 22 maj 2009
^ [a b] ”AstDyS 90 Antiope” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=90. Läst 25 juni 2020.
^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Antiope” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 4 december 2011. https://www.webcitation.org/63fsR6cBd?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=90. Läst 4 december 2011.
^ [a b c d e] ”(90) Antiope and S/2000 (90) 1”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/astmoons/am-00090.html. Läst 31 oktober 2008.
^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 21. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA21&dq=90+Antiope&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=90%20Antiope&f=false. Läst 29 april 2015
^ [a b] Descamps, P.; Marchis, F.; Michalowski, T.; Vachier, F.; Colas, F.; Berthier, J.; Assafin, M.; Dunckel, P. B.; Polinska, M.; Pych, W.; Hestroffer, D.; Miller, K. P. M.; Vieira-Martins, R.; Birlan, M.; Teng-Chuen-Yu, J.-P.; Peyrot, A.; Payet, B.; Dorseuil, J.; Léonie, Y.; Dijoux, T. (04 2007). ”Figure of the double Asteroid 90 Antiope from adaptive optics and lightcurve observations”. Icarus. sid. Volume 187, Issue 2, p. 482-499. doi:10.1016/j.icarus.2006.10.030. http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2007Icar..187..482D&db_key=AST&data_type=HTML&format=&high=3fd1d1211521078.
^ ”90 Antiope A & B”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080828002632/http://astro.berkeley.edu/~fmarchis/Science/Asteroids/Antiope.html. Läst 31 oktober 2008.

Externa länkar

Diagram över omloppsbanan för 90 Antiope från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
90 Antiope A & B med bilder och animationer

[1] "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 22 maj 2009

[AstDyS-2] [a b] ”AstDyS 90 Antiope” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=90. Läst 25 juni 2020.

[JPL-3] [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Antiope” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 4 december 2011. https://www.webcitation.org/63fsR6cBd?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=90. Läst 4 december 2011.

[astmoons-4] [a b c d e] ”(90) Antiope and S/2000 (90) 1”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/astmoons/am-00090.html. Läst 31 oktober 2008.

[GBname-5] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 21. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA21&dq=90+Antiope&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=90%20Antiope&f=false. Läst 29 april 2015

[Descamps-6] [a b] Descamps, P.; Marchis, F.; Michalowski, T.; Vachier, F.; Colas, F.; Berthier, J.; Assafin, M.; Dunckel, P. B.; Polinska, M.; Pych, W.; Hestroffer, D.; Miller, K. P. M.; Vieira-Martins, R.; Birlan, M.; Teng-Chuen-Yu, J.-P.; Peyrot, A.; Payet, B.; Dorseuil, J.; Léonie, Y.; Dijoux, T. (04 2007). ”Figure of the double Asteroid 90 Antiope from adaptive optics and lightcurve observations”. Icarus. sid. Volume 187, Issue 2, p. 482-499. doi:10.1016/j.icarus.2006.10.030. http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2007Icar..187..482D&db_key=AST&data_type=HTML&format=&high=3fd1d1211521078.

[90AB-7] ”90 Antiope A & B”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080828002632/http://astro.berkeley.edu/~fmarchis/Science/Asteroids/Antiope.html. Läst 31 oktober 2008.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]