Landsverk – Wikipedia

AB Landsverk
Landsverks logotyp.
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Landskrona, Sverige
BranschKommersiella fordon
Försvarsindustri
ProdukterLista över produkter
Historik
Grundat1872
Upplöst1992

AB Landsverk var en svensk verkstadsindustri i Landskrona med tillverkning av järnvägsvagnar, grävmaskiner, lyftkranar, entreprenadmaskiner, skogsmaskiner, stridsfordon, verktyg, med mera.[1]

Åren 1872–1920

[redigera | redigera wikitext]
Stridsvagn m/21-29 ombyggd av AB Landsverk i Landskrona 1935.

Firman grundades 1872 av fabrikören Johan Petterson och handlanden Alexander Ohlsen under namnet Petterson & Ohlsen. Den senare utträdde ur firman 1877 och den var sedan helt i familjen Petterssons ägo fram till 1921. Från 1875 var firmanamnet Landskrona Nya Gjuteri & Mek. verkstad och därefter åren 1876–1899 Landskrona Nya Mekaniska Verkstad. År 1899 ombildades företaget till aktiebolag under namnet Landskrona Nya Mekaniska Verkstads AB för att 1928 ändras till AB Landsverk.

Ursprungligen tillverkades lantbruksredskap, spisar, ugnar och vanligt handelsgjutgods samt järnvägsvagnar. De första järnvägsvagnarna levereras 1874 till Lund–Trelleborgs Järnväg och det kom att bli tusentals levererade järnvägsvagnar de kommande åren till både SJ och enskilda banor.

År 1910 började man tillverka järnvägsbroar, bland annat svängbron över Torneälv, svängbron över Mälaren vid Kvicksund, Lidingöbron, Årstabroarna samt Skanstullsbron och klaffen till Götaälvbron i Göteborg. Omkring 1918 utökades verksamheten med tillverkning av hamnkranar och anordningar för socker- och cellulosaindustrin. Bolaget uppförde även cisterner för lagring av petroleumprodukter och gasklockor till flera städer.[2]

År 1920 var bolagets ekonomi emellertid mycket dålig, och de gamla ägarna tvingades därför sälja hälften av aktierna till de det tyska industriföretaget GHH (Gutehoffnungshütte, Aktienverein für Bergbau und Hüttenbetrieb). År 1929 började man även att tillverka pansarbilar och stridsvagnar. Ytterst få militärfordon blev dock exporterade, de flesta tillverkades för Armén.

Mellankrigstiden

[redigera | redigera wikitext]
Landsverks L-180 pansarbil.

I Versaillesfreden efter första världskriget förbjöds Tyskland att inneha bepansrade stridsfordon. Landsverk blev därför en viktig forsknings- och utvecklingsanläggning för den tyska vapenindustrin under mellankrigstiden. Chefskonstruktören på Landsverk kom genom att GHH övertagit aktiemajoriteten att bli Otto Merker. Joseph Vollmer, som ritat LK II tog redan på 1920-talet tagit fram ett hjulgående fordon, en "jordbrukstraktor", L-5. I Sverige kom den att vidareutvecklas vid Landsverk under benämningen L-30. Samtidigt började man även arbeta på en rent bandgående stridsvagn, L-10. Det första uppdraget att framställa pansarfordon blev dock chassit till Pansarbil fm/29 som färdigställdes i början av 1931. Efter många förseningar kom dock såväl L-10 som L-30 att rulla av fabriksbandet L-10 som Stridsvagn m/31 och L-30 som Stridsvagn fm/31.[3]

Heinz Guderian, som var det tyska pansarvapnets arkitekt, besökte Sverige år 1929.

Efterkrigstiden

[redigera | redigera wikitext]
Strv m/38. Denna vagn är en variant av en av Landsverks mest avancerade vagnar för sin tid, Landsverk L-60.

Efter andra världskriget hade internationella överenskommelser slutits för att avveckla tyska intressen i utlandet. År 1945 bildades en myndighet för detta ändamål i Sverige; Flyktkapitalbyrån. AB Landsverk hörde till den grupp av bolag som övertogs av denna myndighet. Efter en tvist om ägarförhållanden med GHH:s holländska dotterbolag, såldes Landsverk 1947 till Kockums Mekaniska Verkstads AB för ett pris av 6,542 Mkr. År 1953 upphörde tillverkningen av järnvägsvagnar, totalt hade över 6 000 tillverkats sedan 1874. Tio år senare lades också smidesverksamheten ner. I stället började man specialisera sig på tillverkning av bland annat grävmaskiner, och som ett led i omorienteringen köptes den australiska grävmaskinstillverkaren Harman upp. Etableringen misslyckades emellertid och tillverkningen i Australien upphörde efter några år.

Fortsatta ekonomiska problem gjorde att både gjuteriverksamheten och krantillverkningen lades ned 1967. År 1968 ändrades bolagsnamnet till Kockum-Landsverk AB. Samma år började man tillverka tipptruckar, vilket skulle ersätta stridsvagnstillverkningen som man planerade lägga ner. År 1972 avvecklades grävmaskinstillverkningen, och Åkermans i Eslöv övertog lagret av hydraulgrävmaskin KL-121 och reservdelar till alla maskiner.[4]

Åren 1979–1992

[redigera | redigera wikitext]

I samband med varvskrisen övertogs Kockum-Landsverk av Statsföretag 1979, och företaget blev ett dotterbolag till Kalmar Verkstad AB. Antalet anställda inom företaget minskades vid denna period från 3 100 till 1 400. Volvo BM övertog verksamheten 1982 trots att den då gick med förlust. Efter en rad omorganisationer inordnades fabriken i Landskrona i produktbolaget VME Industries Sweden AB. År 1991 beslutades att all tillverkning (vilken bestod av tipptruckar) i Landskrona skulle avvecklas och flyttas till Polen. Sista året 1992 bestod personalstyrkan av 117 kollektivanställda och 52 tjänstemän.

Produkter och konstruktioner

[redigera | redigera wikitext]

Krigsmateriel producerad av AB Landsverk

[redigera | redigera wikitext]
Krigsmateriel producerad av AB Landsverk
Namn Varianter År Typ Status Kaliber (mm) Huvudbeväpning eller noter
Strv m/21-29 1929 Strv Tjänst 6,5 Ksp m/14-29 × 1
L-5 1929 Strv Prototyp 37 Kanon × 1
L-10 1929 Strv Tjänst 37 Bofors pvkan × 1
L-30 1931 Strv Prototyp 37 Bofors pvlan × 1
L-60 L-60 1934 Strv Export 20 Madsen akan × 1
L-60Ö
Toldi I Solothurn pansarvärnsgevär × 1
Toldi I Papper 25 Bofors akan × 1
L-60S I
L-60 Papper 37 Madsen pvkan × 1
L-60S I Tjänst Bofors strvkan m/38 × 1
L-60S II
L-60S III
L-60S V
L-60S I Papper Bofors akan × 1
L-62 Koncept 1936 Lvkv Papper 40 Akan m/22 (QF 2-pund "Pom-Pom") × 1
Anti I Export Bofors L/60 lvakan m/36 × 1
Anti II Export Bofors L/60 lvakan m/36 × 1
L-63 1933 Lvkv Papper 25 LvAkan m/32 × 1
L-64 1933 Lvkv Papper 20 Oerlikon lvakan × 1
L-65 1933 Lvkv Papper 47 LvAkan × 1
L-80 1933 Strv Papper 20 Madsen akan × 1
L-100 Prototyp 1934 Lätt strv Prototyp 6,5 Ksp m/14-29 × 1
Förslag Papper 20 Madsen akan × 1
L-101 1934 Pvkv Papper 20 Madsen akan × 1
L-110 1933 Strv Prototyp Okänt Okänt
L-120 Norsk vagn 1937 Lätt strv Export/Prototyp 7,92 Colt M/29 ksp × 1
Svensk vagn Prototyp 8 Ksp m/36 × 2
Export Papper 20 Madsen akan × 1
L-131 1934 Arttrak Export - Till Siam
L-132 1934 Arttrak Export - Till Siam
L-135 L-135 1936 Arttrak Export - Till Siam
L-135S Prototyp - Svensk prototyp
L-140 1936 Arttrak/Lvkv Prototyp 37 Flak 36[5] × 1: lvkv konvertering
40 LvAkan m/36[6] × 1: lvkv konvertering
L-170 (pbil fm/29) 1930 Pbil Prototyp 37 Marinkanon 98B × 1
L-180 L-180 1935 Pbil Export 20 Madsen akan × 1
PV M36
Pbil m/41 Tjänst Bofors akan m/40 × 1
L-180 Export 37 Bofors pvkan × 1
L-181 1933 Pbil Export 20 Oerlikon akan × 1
37 Bofors pvkan × 1
L-182 L-182 1935 Pbil Export 13,2 L-35/36 ksp × 1
L-182A 20 L-39 Lahti pansarvärnsgevär × 1
L-185 PV M34 1933 Pbil Export 20 Madsen akan × 1
L-190 1932 Pansarmc Prototyp 6,5 Ksp m/14 × 1
L-210 1938 Pansarmc Prototyp 8 Madsen ksp × 1
Transportvagn 1934 Trpv Export - En transportvagn för Siam
Strålkastarvagn SIA Stockholm 1934 - Tjänst - En strålkastarvagn kallad SIA
SIA
Lynx PV M/39 1938 Pbil Export 20 Madsen akan × 1
Pbil m/39 Tjänst Bofors akan m/40 × 1
Pbil m/40
Lago För Ungern 1936 Medeltung strv Prototyp 40 MAWAG kanon × 1
För Export Papper 47 Skoda kanon × 1
För Sverige Papper 57 Bofors pvkan × 1
Strv m/42 Lago II 1941 Medeltung strv Tjänst 75 Bofors strvkan m/41 L31 × 1
Lago III
Lago IV
Terro L-60 IV 1941 Strv Papper 37
Terrängbil KP 1942 1942 Psf Tjänst - -
1956 8 Ksp m/39 × 2
1980 7,62 Ksp 58 × 2
Bandtraktor 1942 Arttrak Tjänst - Bandtraktor typ Allis-Chalmers M: licens
Skogsbrandvagn 1943 Brandvagn Prototyp - Skumkanon × 1
Pvkv m/43 1946 1943 Pvkv Tjänst 75 PvKan m/43 × 1
1954
1963
Lvkv fm/43 Lvkv fm/43-47 1943 Lvkv Tjänst 40 Bofors L/60 lvakan m/36/43 × 2
Lvkv m/43-57
Sländan 1944 - Prototyp - En pansarmotorsläde kallad sländan
Pricken Pricken m/44 1944 Medeltung strv Papper 75 Pvkan L54 m/43 strv × 1
Pricken m/48
Pricken m/48 105 Pvkan m/48 × 1
Strv m/42 DT 1945 Medeltung strv Prototyp 75 Pvkan L/54 m/43 strv × 1
Strv m/46 LS 46 1946 Medeltung strv Papper 105 Lvkan m/42 × 1
TLS 47
Pvkv m/46 LP 46 1946 Pvkv Papper 105 Lvkan m/42 × 1
TLP 47
Leo 1948 Medeltung strv Papper 75 Pvkan L/54 m/43 strv × 1
105 Kanon m/34 × 1
Lansen m/48 1948 Lätt strv Papper 75 Pvkan L/54 m/43 strv × 1
m/50 84 Pvkan L/57 × 1
Pvkan L/65 × 1
m/51
90 Pvkan L/60 × 1
m/51S
105 Strvkan fm/49 × 1
Strvkan L/40 fm/50 × 1
Pilen 1948 Lätt strv Papper 75 StrvKan m/41 L31 × 1
Lvkv 42 (fm/49) 1948 Lvkv Prototyp 40 Bofors L/70 lvakan m/47 × 1
Pvkv II Pvkv III 1949 Pvkv Prototyp 57 PvKan m/43 × 1
Pvkv II 75 LvKan m/36 × 1
Pvkv IV Värjan 1949 Pvkv Prototyp 57 PvKan m/43 × 1
Pbv T fm/49 1949 Pbv Prototyp 8 Ksp m/39 B strv × 3
Ikv 72 Ikv 72 1953 Ikv Tjänst 75 StrvKan m/41 L31 × 1
Ikv 102 105 Ikvkan m/55 ikv L/22 × 1
Ikv 73 1955 Ikv Tjänst 75 StrvKan m/41 L31 × 1
Ikv 103 1956 Ikv Tjänst 105 Ikvkan m/55 ikv L/22 × 1
Kranvagn EMIL 1951 1955 Tung strv Papper 120 L/40 slätborrad akan × 1
EMIL 1 150 L/40 slätborrad akan × 1
EMIL 2
EMIL 3 Prototyp
Unimog Irländsk variant 1957 Pbil Export 7,62 Bren, alt Colt ksp × 1
Etiopisk variant Madsen-Saetter × 2
75 M20 granatgevär × 1
Strv 74 H 1957 Strv Tjänst 75 Kanon strv 74 × 1
V
Pbv 301 Pbv 301 1957 Pbv Tjänst 20 Akan m/45 B × 1
Pbv 3011 Stripbv
Pbv 3012 Epbv
Strv A Alt 1 1958 Strv Papper 105 TK 105-9 × 1
Alt 2 Pvkan L/55 × 1
Alt 3 120 Pvkan × 1
Atrv T 1958 Strv Papper 105 Royal Ordnance L7 × 1
Strv K 1958 Strv Papper 105 Royal Ordnance L7 × 1
Akv 151 1960 Bkan Prototyp 155 Akan m/60 × 1
Bkan 1 A 1964 Bkan Tjänst 155 Akan m/60 × 1
B Prototyp
C Tjänst
Strv 103 A 1961 Strv Tjänst 105 Bofors L/62 × 1
B
C
D Prototyp
Lvkv VEAK 40 1964 Lvkv Prototyp 40 Bofors L/70 lvakan m/47 ×2
Pbv 302 A 1965 Pbv Tjänst 20 Akan m/47D × 1
B
C
Ikv 91 1969, 1975 1969 Ikv Tjänst 90 Bofors L/54 räfflad pvkan × 1

Civila arbetsredskap

[redigera | redigera wikitext]
Lingrävmaskiner
  • 1946 LA-5
  • 1948 LB-5
  • 1950 L-65
  • 1950 LA-4
  • 1951 L-40
  • 1953 L-40H
  • 1953 L-50
  • 1954 L-57
  • 1957 L-47
  • 1957 L-67
  • 1959 L-77
  • 1960 L47H
  • 1960 L-58
  • 1960 L-85
  • 1961 L-190
  • 1965 KL-210
  • 1965 KL-230
  • 1965 KL-250
  • 1965 KL-260
  • 1965 KL-290
  • 1967 KL-235
  • 1956 Släpgrävmaskin Marion
Hydraulgrävare
  • 1966 KL-100-125
  • 1968 KL-130
  • 1969 KL-121
  • 1969 KL-130H
  • 1971 KL-121B
  • 1972 KL-132
Hjullastare
  • 1961 LS-17
  • 1964 LS-2A
  • 1964 KL-520
  • 1967 KL-560
Dumpers
  • 1967 KL-410
  • 1968 KL-411
  • 1970 KL-411B
  • 1973 Kockum 412
  • 1973 Kockum 412C
  • 1973 Kockum 412T
  • 1979 Kockum 414
  • 1980 KL-318/328
  • 1981 Kockum 414B
  • 1983 uppköpt av Volvo BM och nedlagd
Tipptruckar
  • 1961 LT-18
  • 1963 LT-2A
  • 1965 KL-420
  • 1967 KL-440
  • 1972 KL-442
  • 1974 KL-424
  • 1975 KL-425
  • 1975 Kockum 445
  • 1976 Kockum 435
  • 1977 Kockum 442B
  • 1979 Kockum 425B
  • 1980 Kockum 4170
  • 1981 Kockum 540
  • 1982 Kockum 565
  • 1982 Kockum 555
  • 1984 Volvo 425C
  • 1984 Volvo 442C
  • 1985 Euclid R 32
  • 1987 Euclid R 50
  • 1988 Euclid R 35
Lyftkranar
  • 1948 Rälskran LB-5R
  • 1950 Rälskran LR-58
  • 1951 Rälskran LR-60
  • 1953 Rälskran LR-70
  • 1954 Rälskran LR-65
  • 1955 Mobilkran L-65G
  • 1955 Mobilkran L-40G
  • 1966 Mobilkran KL-310
Traktorer m.m.
  • 1921 Bandtraktor Styr
  • 1942 Bandtraktor "M"
  • 1944 Traktor LM
  • 1945 Traktor LL
  • 1959 Bandschaktare Vickers Vigor
  • 1962 Traktorgrävare Falk
  • 1963 Skogsmaskin KL 820
  • 1965 Traktorgrävare KL
  • 1972 Skotare KL 875
  • 1973 Skotare KL 850
Prototyper
  • 1943 Skogsbrandvagn
  • 1965 Prototyp L-65 Hydraulgrävare
  • 1967 KL-130 prot.
  1. ^ Landskrona Museum Arkiverad 7 augusti 2004 hämtat från the Wayback Machine.: Landsverk - Från smedja til storindustri 1850-1992
  2. ^ Gegerfelt, Erik Wilhelm von (1945). Svenska storföretag: kort historik över deras tillkomst och utveckling. D. 1. Stockholm: Seelig i distr. sid. 77-79. Libris 8205760 
  3. ^ Svenskt pansar - 90 år av stridsfordonsutveckling, Rickard O. Lindström & Carl-Gustaf Svantesson, s. 36-37.
  4. ^ Landskrona Museum Arkiverad 21 april 2011 hämtat från the Wayback Machine.: Landsverk - Från smedja til storindustri 1850-1992, Historik, 1972
  5. ^ ”l-140 flak 36”. http://i.imgur.com/7U4gf2I.jpg. Läst 25 maj 2018. 
  6. ^ ”L-140 med lvakan”. http://i.imgur.com/vDAaWkt.jpg. Läst 25 maj 2018. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Landsverk i Landskrona. Landskrona: Landsverk. 1992. Libris 1432993 
  • Lindholm, Fredrik (1922). Landskrona nya mekaniska verkstads aktiebolag 1872-1922: minnesskrift utg. med anledning av verkstadens 50-åriga tillvaro. Landskrona: Landskrona nya mekaniska verkstad. Libris 1486813 
  • On keels and wheels: Kockums mekaniska verkstads AB [&] AB Landsverk. Malmö: Kockums mekaniska verkstads AB. 1962. Libris 707075 
  • Rosen, Lars von (2005). ASJ, Landsverk (Rev. uppl.). Löddeköpinge: Sprinter AB/Maskinskyddarna. Libris 9841960. ISBN 91-973356-5-7 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]