French
DeutschAbraham Zacharias Pettersson – Wikipedia
| Abraham Zacharias Pettersson | |
_-_KMB_-_16000200107787.jpg) | |
| Född | 17 november 1792 Karlshamn, Sverige |
|---|---|
| Död | 16 augusti 1857 (64 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Präst |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1828–1858)[1] | |
| Barn | Christina Elisabeth Pettersson (f. 1820)[1] Abraham Pettersson (f. 1824) |
| Redigera Wikidata | |
Abraham Zacharias Pettersson, född den 17 november 1792 i Karlshamns församling, Blekinge län,[2] död den 16 augusti 1857 på Drottningholms slott (folkbokförd i Sankt Nikolai församling, Stockholm),[3] var en svensk homilet. Han var sonson till Abraham Pettersson.
Student vid Lunds universitet 1808 blev Pettersson filosofie magister där 1811 och ingick fyra år därefter i det prästerliga ståndet. Förordnad till domkyrkoadjunkt och docent i teologiska fakulteten 1817, innehade han den förra av dessa befattningar till 1820 och den senare till 1826, då han befordrades till kyrkoherde i Landskrona pastorat och kontraktsprost i Rönnebergs härad.
Som riksdagsman vid den långa riksdagen 1828–1830, gjorde han sig så fördelaktigt känd av huvudstadens invånare, att han det sistnämnda året kallades till kyrkoherde i Jakobs och Johannes församlingar och 1831 erhöll teologie doktorsvärdigheten. År 1834 insattes han som fullmäktig i riksgäldskontoret.
Vid riksdagen 1834–1835 invaldes han av Stockholms prästerskap till ledamot av prästeståndet och insattes som bankofullmäktig, i vilken befattning han genom nya val oavbrutet bibehölls till sin död. Efter C.P. Hagbergs död 1843 utnämnd till pastor primarius i Stockholm, verkade han i detta kall under hela sin återstående livstid. Han var preses i Samfundet Pro Fide et Christianismo 1842–1857.
Som andlig talare var Pettersson av sin tid högt uppburen, och utom ärkebiskop Johan Olof Wallin torde ingen präst i huvudstaden ha varit så anlitad för likpredikningar och minnestal som han. Av sådana utgav han också många av trycket, alla vittnande om en utomordentlig lätthet att författa och att återge den bortgångnes bild.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Pettersson, 2. Abraham Zacharias i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Holmqvist i Malmö senare Kallhäll, Eric B, Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 220, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgRag, läst: 12 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Karlshamns församlings födelse- och dopbok 1768–1798, s. 252
- ^ Sankt Nikolai församlings död- och begravningsbok 1854–1861, sidan 123
|