Akut drogförgiftning – Wikipedia
Akut drogförgiftning | |
Vid akut drogförgiftning störs kognitionsförmågan och kan leda till oförutsägbart eller våldsamt beteende. "Den onyktre fadern", George Bellows (1923). | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | F10-F19 |
ICD-9 | 305 |
MeSH | svensk engelsk |
Akut drogförgiftning [1] är en drogutlöst psykisk störning som framkommer efter en överdos av psykoaktiva substanser. Till skillnad från berusning är en akut drogförgiftning av en allvarligare grad där klinisk vård eller omhändertagande kan anses nödvändig. Diagnosen ges endast till personer som inte redan har en känd missbruksproblematik, vilken istället går under en annan diagnos. Allvarligare fall av akut drogförgiftning kan ge fysiska komplikationer, delirium och i värsta fall koma, konvulsioner eller döden.[2][3][4]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Akut drogförgiftning är ett övergående tillstånd som resulterar i kognitiva störningar, exempelvis förändrad reaktions- och uppfattningsförmåga, förändrat beteende eller påverkad tankeförmåga.[4]
Eftersom toleransen för droger är individuell behöver det inte röra sig om en stor mängd för att ge orsak till akut drogförgiftning: Personer med nedsatt leverfunktion eller andra fysiska problem kan tåla mycket mindre innan förgiftningstillstånd uppkommer. Om symtomen innefattar psykotiska tillstånd, kallas det drogutlöst psykos, som är en egen diagnos.[3]
Varianter
[redigera | redigera wikitext]Det kan vara svårt att skilja symtomen vid misstänkt hjärnskada eller hypoglykemi från akut drogförgiftning och bör således tas i beaktande vid diagnosticering.[3]
Särskilt komplicerade fall uppkommer vid samtidig blandning av psykoaktiva substanser. Serotonergt syndrom är ett exempel på ett synnerligen allvarligt tillstånd av akut drogförgiftning, där en eller flera serotoninverkande substanser kombinerats, och därmed resulterat i för höga nivåer av serotonin i hjärnan.[5] Alkoholförgiftning kan leda till döden på grund av alkoholskador på organ, och kräver därför intensivvård.[6]
Vissa personer kan utan att dricka särskilt mycket alkohol få personlighetsförändringar med uttryck av aggressivitet. Detta kallas patologisk alkoholförgiftning.[3]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Förgiftning (intox)
- Alkoholförgiftning
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ICD-10, avsnitt F1x.0
- ^ ”ICD-10 Version:2016” (på engelska). apps.who.int. http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en#/F10-F19. Läst 19 april 2018.
- ^ [a b c d] The ICD-10 classification of mental and behavioural disorders : clinical descriptions and diagnostic guidelines.. World Health Organization. 1992. sid. 65-76. ISBN 9241544228. OCLC 28294867. https://www.worldcat.org/oclc/28294867
- ^ [a b] ”WHO | Acute intoxication”. www.who.int. http://www.who.int/substance_abuse/terminology/acute_intox/en/. Läst 19 april 2018.
- ^ ”Serotonin Syndrome: Causes, Symptoms, and Treatments” (på amerikansk engelska). WebMD. https://www.webmd.com/depression/guide/serotonin-syndrome-causes-symptoms-treatments#1. Läst 19 april 2018.
- ^ ”Publications | National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism | Alcohol Overdose: The Dangers of Drinking Too Much” (på engelska). pubs.niaaa.nih.gov. https://pubs.niaaa.nih.gov/publications/AlcoholOverdoseFactsheet/Overdosefact.htm. Läst 19 april 2018.
|