French
DeutschAlfred Thayer Mahan – Wikipedia
| Alfred Thayer Mahan | |
 | |
| Född | 27 september 1840[1][2][3] West Point[4], USA |
|---|---|
| Död | 1 december 1914[1][2][3] (74 år) Washington[5], USA |
| Begravd | Quogue Cemetery[6] |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Columbia University United States Naval Academy St. James School  |
| Sysselsättning | Officer, historiker, statsvetare, militärhistoriker, geopolitiker, författare[7] |
| Arbetsgivare | Naval War College |
| Barn | Alfred Thayer Mahan[8] |
| Föräldrar | Dennis Hart Mahan |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid McGill University | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Alfred Thayer Mahan, född 27 september 1840 i West Point, död 1 december 1914 i Washington, D.C., var en amerikansk sjömilitär och författare.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Mahan blev officer i USA:s flotta 1861, kommendör 1885, och 1896 fick han avsked ur aktiv tjänst - år 1906 blev han konteramiral i reserven. Mahan deltog i amerikanska inbördeskriget och var under 1880-talet lärare och 1892-93 chef för sjökrigshögskolan. Under spansk-amerikanska kriget 1898 tjänstgjorde han som strategisk rådgivare i högkvarteret. 1899 blev han ledamot av fredskonferensen i Haag.[9]
Teori
[redigera | redigera wikitext]Mahan var en framstående författare på det sjömilitära och politiska området, och hans teori om sambandet mellan sjömakt och nationell makt väckte uppmärksamhet inom alla länders mariner. Historiskt sett fann Mahan att makten till sjöss hade varit nyckeln till ett lands styrka. Men herraväldet till sjöss förutsatte i sin tur tillgång till avlägsna flottbaser. Mahan hävdade att Amerika för sin nationella styrka var beroende av en stark flotta som hade tillgång till baser i Karibiska havet och Stilla havet. Mahans argument fick större inverkan på Englands och Tysklands flottrustningar än på Amerikas, men de hade också sin verkan på en utökad amerikansk flotta.[10]
1898 fick Theodore Roosevelt möjlighet att göra något åt Mahans krav på flottbaser i och med kriget med Spanien.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]På svenska
[redigera | redigera wikitext]- Sjömaktens inflytande på historien, 1660-1783. – Stockholm, Militärlitteratur-Föreningens förlag N:o 80, 1900
På engelska
[redigera | redigera wikitext]- The Gulf and Inland Waters (The Navy in the Civil War, Band III). – New York: Charles Scribner's Sons, 1883 online (PDF)
- The Influence of Sea Power upon History, 1660-1783. – New York: Little, Brown & Co, 1890 online (Neuausgabe der 5. Auflage von 1894: Dover Publications, 1987. – ISBN 0-486-25509-3)
- The Influence of Sea Power upon the French Revolution and Empire, 1793–1812. – Boston: Little, Brown & Co, 1892
- Admiral Farragut. – New York, D. Appleton, 1892 online
- The Interest of America in Sea Power, Present and Future. – Boston: Little, Brown & Co, 1897 online (reprint Port Washington, N.Y.: Kennikat Press, 1970)
- From Sail to Steam : Recollections of Naval Life. – New York: Harper and Brothers, 1907
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Ostrander, Gilman M., Förenta staternas historia (1965)
- Svensk uppslagsbok, 17 (1933)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alfred-Thayer-Mahantopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w69c72wj, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Svensk uppslagsbok 1933
- ^ Ostrander 1965, s. 278
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Alfred Thayer Mahan.
