Alice Walker – Wikipedia

Alice Walker
FöddAlice Malsenior Walker
9 februari 1944[1][2][3] (80 år)
Eatonton, Georgia, USA
Medborgare iUSA[3][4][5]
Utbildad vidSarah Lawrence College, filosofie kandidat, [6]
Spelman College[6]
Russell Sage College, filosofie doktor[6]
SysselsättningFörfattare[6][2][7], barnboksförfattare[8], novellförfattare[8], manusförfattare[9], skådespelare[9], filmproducent[9], pedagog[2], universitetslärare, poet[6][2], medborgarrättsaktivist[2], essäist[6], klimataktivist
ArbetsgivareWellesley College
MakeMelvyn R. Leventhal (1967–1976)
PartnerRobert L. Allen
BarnRebecca Walker (f. 1969)
Utmärkelser
Lillian Smith Book Award (1973)[10]
Guggenheimstipendiet (1977)[11]
Candace Award (1982)
National Book Award (1983)[12]
Pulitzerpriset för skönlitteratur (1983)[13]
Lillian Smith Book Award (1984)[10]
O. Henry-priset (1986)
Hedersexamen från Spelman College (1995)[14]
Årets humanist (1997)[15]
California Hall of Fame (2006)
LennonOno Grant for Peace (2010)
Carl Sandburg Literary Award (2016)[16]
Webbplatsalicewalkersgarden.com/
Redigera Wikidata

Alice Malsenior Walker, född 9 februari 1944 i Eatonton, Georgia, är en amerikansk författare och feminist. Hon tar i sina romaner upp ämnen som ras och kön och är mest känd för romanen The Color Purple (1982; Purpurfärgen, 1984) för vilken hon tilldelades Pulitzerpriset för skönlitteratur.

Walker föddes i Eatonton, Georgia. Hon studerade vid Spelman College i Atlanta och senare vid Sarah Lawrence College. Walker blev intresserad av Medborgarrättsrörelsen i USA influerad av aktivisten Howard Zinn, som var en av professorerna på Spelman College.

1965 mötte Walker Mel Leventhal som hon senare gifte sig med, en judisk advokat. De gifte sig 17 mars 1967 i New York. Senare samma år flyttade de till Jackson, Mississippi. De fick en dotter, Rebecca 1969, men skilde sig åtta år senare, 1977. Rebecca kom senare att ge ut sina memoarer med titeln Black White and Jewish som behandlar hennes uppväxt.

Författarkarriär

[redigera | redigera wikitext]

Walkers första roman, The Third Life of Grange Copeland, gavs ut 1970. 1976 gavs Walkers andra roman, Meridian, ut. Romanen handlade om arbetaraktivister i Södern under medborgarrättsrörelsen, och har klara paralleller till en del av Walkers egna erfarenheter.

1982 gav Walker ut romanen som har blivit hennes mest kända verk, The Color Purple, (Purpurfärgen, 1984). Det är historien om en ung svart kvinna som slår sig fram genom inte bara den vita rasistiska kulturen utan även den patriarkala svarta kulturen och den blev en kommersiell framgång. Boken blev en bästsäljare och filmatiserades 1985. Den sattes även upp som musikal på Broadway 2005.

Walkers andra romaner är, till exempel The Temple of My Familiar och Possessing the Secret of Joy (som innehåller ett flertal karaktärer och ättlingar till karaktärer från The Color Purple). Hon har även givit ut ett antal novellsamlingar, lyrik och facklitteratur.

Hennes verk fokuseras vanligtvis på de svartas kamp, speciellt kvinnornas, och deras kamp emot rasism, sexism, och ett våldsamt samhälle. Hennes författande fokuserar också på kvinnornas roll i kulturen och historien.

Bibliografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
Romaner och novellsamlingar
  • The Third Life of Grange Copeland (1970)
  • Everyday Use (1973)
  • In Love and Trouble: Stories of Black Women (1973)
  • Roselily (1973)
  • Meridian (1976)
  • The Color Purple (1982)
  • You Can't Keep a Good Woman Down: Stories (1982)
  • Beauty: When the Other Dancer Is the Self (1983)
  • Am I Blue? (1986)
  • To Hell With Dying (1988)
  • The Temple of My Familiar (1989)
  • Finding the Green Stone (1991)
  • Possessing the Secret of Joy (1992)
  • The Complete Stories (1994)
  • By The Light of My Father's Smile (1998)
  • The Way Forward Is with a Broken Heart (2000)
  • Now Is The Time to Open Your Heart (2005)
  • Devil's My Enemy {2008}
  • The Cushion in the Road (2013)
Diktsamlingar
  • Once (1968)
  • Revolutionary Petunias and Other Poems (1973)
  • Good Night, Willie Lee, I'll See You in the Morning (1979)
  • Horses Make a Landscape Look More Beautiful (1985)
  • Her Blue Body Everything We Know: Earthling Poems (1991)
  • Absolute Trust in the Goodness of the Earth (2003)
  • A Poem Traveled Down My Arm: Poems And Drawings (2003)
  • Collected Poems (2005)
  • Poem at Thirty-Nine
  • Expect nothing
Facklitteratur
  • In Search of Our Mothers' Gardens: Womanist Prose (1983)
  • Living by the Word (1988)
  • Warrior Marks (1993)
  • The Same River Twice: Honoring the Difficult (1996)
  • Anything We Love Can Be Saved: A Writer's Activism (1997)
  • Go Girl!: The Black Woman's Book of Travel and Adventure (1997)
  • Pema Chodron and Alice Walker in Conversation (1999)
  • Sent By Earth: A Message from the Grandmother Spirit After the Bombing of the World Trade Center and Pentagon (2001)
  • Women
  • We Are the Ones We Have Been Waiting For (2006)
  • Mississippi Winter IV
Utgivet på svenska
  • Meridian (Meridian) (översättning Gunilla Holm, Trevi, 1983)
  • Purpurfärgen (The color purple) (översättning Kerstin Hallén, Trevi, 1984)
  • Det svarta arvet (The third life of Grange Copeland) (översättning Annika Preis, Trevi, 1989)
  • Följeslagaren (The temple of my familiar) (översättning Kerstin Hallén, Trevi, 1990)
  • Omskärelsen (Possessing the secret of joy) (översättning Britt Arenander, Trevi, 1992)

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alice Walker, 23 februari 2009.
  1. ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0907504co0047972, läst: 6 september 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n79109131, läs online, läst: 6 september 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] MusicBrainz artist ID, MusicBrainz artist-ID: b44abb39-6b22-4267-b1d2-736ceeed1a3e, läs online, läst: 6 september 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w65t3k6h, läs onlineläs online, läst: 6 september 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Babelio, Babelio författar-ID: 7371, läs online, läst: 6 september 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 1123.[källa från Wikidata]
  7. ^ Discogs, Discogs artist-ID: 434705, läs online, läst: 6 september 2018.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 120134443, läs online, läst: 6 september 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0907504co0047972, läs online, läst: 6 september 2018.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] läs online, www.libs.uga.edu , läst: 3 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  11. ^ John Simon Guggenheim Foundation | Alice Walker, Guggenheim Fellows-databasen (på engelska), Guggenheim fellow-ID: alice-walker, läst: 3 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.nationalbook.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.pulitzer.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.spelman.edu .[källa från Wikidata]
  15. ^ SoundCloud, Soundcloud-ID: americanhumanist/alice-walker-1997-humanist-ofSoundCloud.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.chipublib.org .[källa från Wikidata]