Svoboda – Wikipedia

För andra betydelser, se Svoboda (olika betydelser).
Allukrainska unionen "Svoboda"
Всеукраїнське об’єднання «Свобода»
Vseukrajinske objednannia "Svoboda"
Flag of Svoboda.svg
LandUkraina Ukraina
PartiordförandeOleh Tiahnybok
Grundat13 oktober 1991
Politisk ideologiUkrainsk nationalism[1]
Högerpopulism[2][3]
Politisk positionHöger[4][5][6] till extremhöger[7]
Färg(er)Gul och blå
Verchovna Rada
Mandat
1 / 450
Regioner (2015)[8]
Mandat
1 731 / 158 399
Valsymbol
Webbplats
svoboda.org.ua
Ukrainsk politik
Politiska partier
Val

Allukrainska Unionen "Svoboda" eller bara Svoboda (svensk översättning: Frihet) (ukrainska: Всеукраїнське об’єднання «Свобода»/Vseukrajinske objednannia "Svoboda") är ett ukrainskt nationalistiskt politiskt parti med starkast fäste i västra Ukraina. Politiskt klassificeras partiet mellan höger[4][5][6] och extremhöger.[2][9][10] Det bildades 1991 som Ukrainas Social-Nationala Parti (Соціал-національна партія України). Partiledare är sedan februari 2004 Oleh Tiahnybok och partiet tillhörde tidigare den europeiska paraplyorganisation Alliansen för europeiska nationella rörelser.

Ihor Sjvajka och Jurij Syrotyuk, två högt uppsatta politiker i Svoboda, har 4 september 2015 åtalats av ukrainska myndigheter för deltagande i de våldsamma protesterna utanför parlamentsbyggnaden i Kiev 31 augusti 2015 när tre poliser dödades. Protesterna genomfördes mot att parlamentet röstade om ökat självstyre i rebellkontrollerade områden i östra Ukraina. Över 140 personer skadades och 16 greps, däribland Ihor Gumenyuk också han Svoboda-medlem som misstänks ha kastat en granat.[11]

Den 20 mars 2014 meddelade Svoboda att de lämnade Alliansen för europeiska nationella rörelser i protest mot att partier inom alliansen stött Rysslands annektering av Krim. Svoboda hade haft observatörsstatus i alliansen men majoriteten av Europas högerextrema och högerpopulistiska partier har gett stöd till Ryssland och Putin. I alliansen ingick svenska Nationaldemokraterna, som numera är nedlagt. Svenskarnas parti, numera också nedlagt, avbröt i juni 2014 sitt stöd till Svoboda.

Partiets första logotyp (1991–2003),[12] med runbokstäverna I och N som står för "nationen's idé".[12]

Fram till sommaren 2004 deltog partiet i den av Viktor Jusjtjenko styrda koalitionen Vårt Ukraina – Folkets självförvarsblock. Partiets symbol var ett svastika-inspirerat kors. Före presidentvalet 2004 bytte partiet symbol och namn till Svoboda. Partiets då nyvalde ledare Oleh Tjahnybok proklamerade på ett möte i Karpaterna den 20 juli, att Ukraina hade ”rensats från ryssar och judar” under andra världskriget. Det tyckte han var bra. Då fick partiet trots allt inte längre vara med i koalitionen.[13]

Svobodas blågula fanor med tre uppsträckta fingrar, en symbol för den anti-sovjetiska frihetskampen under kommuniststyret, sågs i stort antal vid Euromajdan 2013.

Svoboda är ett högerpopulistiskt nationalistiskt parti som 2005 var med och bildade Euronat. Partiet vill förbjuda homosexualitet och invandring, göra vapeninnehav till en rättighet för alla, samt förbjuda ”ukrainafobi”.[14] Dess anhängare medverkade till att Kievs prideparad 2012 ställdes in. [15]

Partiledaren Tjahnybok har gjort antisemitiska uttalanden, bland annat att Ukraina styrs av en ”moskovit-judisk” maffia och att det måste bli ett slut på ”kriminella aktiviteter av ukrainsk organiserad judenhet”.[16] Det judiska Simon Wiesenthal-centret placerade 2013 partiledaren Tjahnybok på femte plats på listan över världens värsta antisemiter.[17]

Svoboda har en historia där ukrainska ultranationalister som Symon Petljura och Stepan Bandera förhärligas och deras medverkan i massmordpolacker, judar och andra etniska minoriteter förnekas. Denna agenda tog Svoboda över från Viktor Jusjtjenko, då han försvann från presidentposten 2010.[18]

Ministerposter

[redigera | redigera wikitext]

Fyra ledamöter i regeringen Jatsenjuk I

[redigera | redigera wikitext]

Partiet ingick i Ukrainas interimsregering som bildades efter revolutionen februari 2014. I regeringen fick partiet fyra ministerposter: Oleksandr Sytj (vice premiärminister), Andrij Mochnyk (ekologiminister), Ihor Sjvajka (jordbruksminister), Ihor Tenjutj (försvarsminister). Därtill blev Oleh Magnitskiy efter regimskiftet utnämnd till riksåklagare.

Den 24 juli 2014 kollapsade den partikoalition i parlamentet som stödde Jatsenjukregeringen. Den dagen meddelade partierna UDAR och Svoboda att de lämnade koalitionen för att bana väg för det ukrainska extravalet till parlamentet i oktober. De tre Svobodaministrarna kvarstod dock i regeringen tills vidare.

Svobodas vid Euromajdan i Kiev 2013.

Ingen ledamot i regeringen Jatsenjuk II

[redigera | redigera wikitext]

Den 26 oktober genomfördes 2014 års extraval till Verchovna Rada. Vid valet förlorade Svoboda 31 av sina 37 parlamentsplatser. I den nya regering – fortfarande under ledning av Arsenij Jatsenjuk – som bildades den 27 november 2014 (godkänd av parlamentet den 2 december) in

gick politiker från fem olika partier, dock ingen från Svoboda.[19]

Allianser, samarbeten och kontakter

[redigera | redigera wikitext]

Inför parlamentsvalet 2012 ingick Svoboda koalition med Julia Tymosjenkos parti Fäderneslandsförbundet. Detta resulterade i att Svoboda fick in 37 ledamöter i parlamentet, där de har tagit till nävarna i plenumsalen och medverkat i regelrätta slagsmål.[14] I 2014 års parlamentsval förlorade partiet 30 av 37 mandat; i regeringen Jatsenjuk II har partiet inga poster.

Europaparlamentets kritik 2012

[redigera | redigera wikitext]

Den 13 december 2012 gjorde Europaparlamentets ledamöter ett uttalande om att parlamentsvalet i Ukraina inte hade fört landet närmare EU[20]: "Parlamentets ledamöter är oroliga för de ökande nationalistiska stämningarna i Ukraina vilket har lett till att Svobodapartiet valts in i Ukrainas parlament. Europaparlamentet vill påminna om att rasistiska, antisemitiska och främlingsfientliga åsikter går emot EU:s grundläggande värderingar och principer och uppmanar de prodemokratiska partierna i Ukrainas parlament att inte associera sig med, stödja eller bilda koalitioner med detta parti."[21]

Svenska kontakter

[redigera | redigera wikitext]

Sverigedemokraterna uteslöt sin gruppledare i Halland, Oleg Datsishin, för att han hade "gillat" partiet på Facebook och därmed brutit mot SD:s nolltolerans mot extremister och rasister.[22][23] Det nazistiska partiet Svenskarnas parti (upplöst 2015) stödde öppet Svoboda.

Nordisk Ungdoms internationella kontaktperson Fredrik Hagberg talade i Kievs stadshus i februari 2014[24], när det var ockuperat av Svoboda, efter vilket han sparkats från sin tjänst hos det svenska Försvaret.[25]

Parlamentsval

[redigera | redigera wikitext]

Partiet växte från 0,76 procent i parlamentsvalet 2007 till närmare 40 procent i vissa valkretsar under parlamentsvalet 2012.[14] I tre distrikt, Ivano-Frankivsk, Lviv och Ternopil, var partiet störst. Efter 2014 års extraval i oktober förlorades 31 av 37 mandat. Man nådde en röstandel på under 5 procent (4,71 procent mot 10,45 procent 2012) och tilldelades endast mandat i singelkandidatsvalkretsar.[26]

År Antal röster Procentandel
av röster
Antal mandat Mandatsförändring Regering
1994 49 483 0,20
0 / 450
1998 45 155 0,20
1 / 450
1 Opposition
2002 deltog inte
0 / 450
1
2006 91 321 0,36
0 / 450
2007 178 660 0,76
0 / 450
2012 2 129 246 10,45
37 / 450
37 Opposition
2014 741 517 4,71
6 / 450
31 Opposition

Storlek i oblastråd

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående listas antal Svobodaledamöter i råden i de olika oblasten.[källa behövs]

Oblastråd Flagga S:A antal oblast-
rådsledamöter
Svoboda % Svoboda individuella platser Svoboda totala antalet platser
Ternopil oblast lokalråd 120 34,69% 50
Lviv oblast lokalråd 116 25,98% 16 41
Ivano-Frankivsk oblast lokalråd 114 16,60% 5 17
Volyn oblast lokalråd 80 7,44% 1 6
Rivne oblast lokalråd 80 6,34% 1 5
Tjernivtsi oblast lokalråd 104 3,90% 4
Kiev oblast lokalråd 148 3,48% 0 5
Chmelnytskyj oblast lokalråd 104 4,06% 0 5

Svobodas politiker

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nordsieck, Wolfram (2019). ”Ukraine”. Parties and Elections in Europe. http://www.parties-and-elections.eu/ukraine.html. Läst 22 juli 2019. 
  2. ^ [a b] Kuzio, Taras (November–December 2010), ”Populism in Ukraine in a Comparative European Context”, Problems of Post-Communism (M.E. Sharpe) 57 (6): 6, 15, doi:10.2753/ppc1075-8216570601, http://commonweb.unifr.ch/artsdean/pub/gestens/f/as/files/4760/25737_184750.pdf, läst 16 oktober 2012, ”Anti-Semitism only permeates Ukraine's far-right parties, such as Svoboda… Ukraine's economic nationalists are to be found in the extreme right (Svoboda) and centrist parties that propagate economic nationalism and economic protectionism.” 
  3. ^ Ivaldi, Gilles (2012). ”The Populist Radical Right in European Elections 1979-2009”. The Extreme Right in Europe. Vandenhoeck & Ruprecht. Sid. 20. ISBN 978-3-525-36922-7. Läst 26 juni 2016. 
  4. ^ [a b] Olszański, Tadeusz A. (4 July 2011). ”Svoboda Party – The New Phenomenon on the Ukrainian Right-Wing Scene”. Centre for Eastern Studies. OSW Commentary (56): sid. 6. http://www.isn.ethz.ch/Digital-Library/Publications/Detail/?lng=en&id=137051. Läst 27 september 2013. 
  5. ^ [a b] Encyclopædia Britannica (2010). Britannica Book of the Year 2010. Encyclopædia Britannica, Inc. Sid. 478. ISBN 9781615353668. https://books.google.com/?id=QeKbAAAAQBAJ&pg=PA478&dq=svoboda+right-wing+ukraine#v=onepage&q=svoboda%20right-wing%20ukraine&f=false. 
    ”Ukraine publishes final polls results”. The Voice of Russia. 13 november 2012. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006073603/http://voiceofrussia.com/2012_11_13/Ukraine-publishes-final-polls-results/. Läst 10 september 2019. 
  6. ^ [a b] Radzina, Natallia (7 February 2014). ”Vitaliy Portnikov: First Belarus, then Russia will follow after Ukraine”. Charter '97. 
  7. ^ Harding, Luke. ”Larry King got $225,000 to interview Viktor Yanukovych's PM, says Ukraine politician”. The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2016/aug/19/larry-king-got-225000-to-interview-viktor-yanukovychs-pm-says-ukraine-politician. ”The ledgers also suggest that Yanukovych's Party of Regions was giving clandestine funding to the far-right ultra-nationalist Ukrainian party Svoboda” 
  8. ^ (på ukrainska)www.cvk.gov.ua. 15 November 2015. Arkiverad från originalet den 21 November 2015. https://web.archive.org/web/20151121154502/http://www.cvk.gov.ua/wvm2015/pvm002pt001f01=100pt00_t001f01=100.html. Läst 15 november 2015. 
  9. ^ Rudling, Per Anders (2012), ”Anti-Semitism and the Extreme Right in Contemporary Ukraine”, Mapping the Extreme Right in Contemporary Europe: From Local to Transnational (Routledge): s. 200 
  10. ^ Bojcun, Marko (2012), ”The Socioeconomic and Political Outcomes of Global Financial Crisis in Ukraine”, Socioeconomic Outcomes of the Global Financial Crisis: Theoretical Discussion and Empirical Case Studies (Routledge): s. 151 
  11. ^ åtalade i Kiev - DN
  12. ^ [a b] Svoboda party – the new phenomenon on the Ukrainian right-wing scene Arkiverad 1 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. av Tadeusz Olszański, Centre for Eastern Studies (5 juli 2011)
  13. ^ Yushchenko Finally Gets Tough On Nationalists, The Jamestown Foundation (August 3, 2004)
  14. ^ [a b c] Ukraina har rest sig – än en gång - Signerat - ekuriren.se Arkiverad 12 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ Martin Aagård | Ukraina | Sida vid sida med fascisterna - Aftonbladet
  16. ^ Sida vid sida med fascisterna - Aftonbladet
  17. ^ ”2012 Top Ten Anti-Semitic/Anti-Israel Slurs”. Simon Wiesenthal Center. Arkiverad från originalet den 12 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150112175205/http://www.wiesenthal.com/atf/cf/%7B54d385e6-f1b9-4e9f-8e94-890c3e6dd277%7D/TT_2012.PDF. Läst 23 maj 2015. 
  18. ^ Svoboda-ideolog kallar Förintelsen en guldålder Expo
  19. ^ UKRAINIAN RADA SUPPORTS COALITION-PROPOSED GOVERNMENT LINEUP BY 288 VOTES, Interfax-Ukraine (2 december 2014)
  20. ^ Uttalandes referensnummer: 20121213IPR04603 översatt från engelska
  21. ^ Elections failed to bring Ukraine closer to the EU, say MEPs - Europaparlamentet Nyheter
  22. ^ Dragkampen om landet har flyttat ut på huvudstadens gator - DN.SE
  23. ^ ”Efter "skäggbarn" och "mustaschflickor"– SD-politiker utesluts”. Arkiverad från originalet den 12 december 2013. https://web.archive.org/web/20131212163547/http://nyheter24.se/nyheter/politik/753281-efter-skaggbarn-och-mustaschflickor-sd-politiker-utesluts. Läst 8 december 2013. 
  24. ^ http://www.youtube.com/watch?v=-_QenbD-6x4
  25. ^ http://www.expressen.se/nyheter/ledare-for-nordisk-ungdom-far-sparken/
  26. ^ Poroshenko Bloc to have greatest number of seats in parliament Arkiverad 10 november 2014 hämtat från the Wayback Machine., Ukrainian Television and Radio, 2014-11-08
    "People's Front 0.33% ahead of Poroshenko Bloc with all ballots counted in Ukraine elections - CEC". Arkiverad 12 november 2014 hämtat från the Wayback Machine. Interfax-Ukraine, 2014-11-08
    "Poroshenko Bloc to get 132 seats in parliament - CEC". Interfax-Ukraine, 2014-11-08
  27. ^ Partiet Svoboda växer kraftigt i delar av Ukraina - Studio Ett | Sveriges Radio

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]