Amazonas (departement), Peru – Wikipedia

Departementets läge i Peru
Departementet Amazonas läge
Befolkning (2000): 406 060 inv
Befolkning i procent av landets: 1,6%
Area: 39 249 km²
Area i procent av landets: 3%
Centralort: Chachapoyas
Centralorten
Centralort: Chachapoyas
Antal inv (2000): 19 000 inv
Höjd över havet: 2 335 m ö.h.
Årsmedeltemperatur: Dagstemperatur 14,5 oC
Klimat: Tempererat, med uttalade regn- och torrperioder
Provinserna
Provins Huvudort Antal inv Antal distrikt
Bagua Bagua 93.462 5
Bongará Jumbilla 25 058 12
Chachapoyas Chachapoyas 50 345 21
Condorcanqui Santa Maria de Nieva 39 235 3
Luya Lamud 50 325 23
Rodríguez de Mendoza Mendoza 23 253 12
Utcubamba Bagua Grande 124 382 7
Floderna bildar meandrar på sin väg genom landskapet

Departementet Amazonas är ett av 25 departement i Peru. Departementet är mest känd för kulturen Chachapoyas, från vilken betydelsefulla arkeologiska fynd gjorts.

I Amazonasområdet bor också indianfolket Aguarunas (med oklart ursprung, kanske invandrade från Centralamerika) och Jibaros-indianerna som var kända för att förminska huvudena på sina offer.

Jordbruksbygd, främst odling av ris, majs, potatis, yucca och banan, också inslag av kaffe och kakao. I några av floderna pågår guldvaskning. Växande turism.

1541 sökte den spanska conquistadoren Francisco de Orellana efter El Dorado. Staden hittades inte men efter att ha åkt längs hela Amazonfloden så återvände han med en berättelse om ett tätt bebyggt Amazonas med städer och byar med ett utbrett nätverk av jordbruk. När spanjorerna återvände 80 år senare återfann de inga spår av denna civilisation och detta ledde till att forskare senare avfärdade berättelsen om jordbruk i Amazonas på grund av att jorden i Amazonas var för mager för att kunna försörja en sådan stor befolkning som Orellana påstod ha sett.

Dock har man under de senaste årtiondena ändrat uppfattning och anser nu att Orellana på det hela taget talade sanning. Man har funnit en ansenlig mängd arkeologiska fynd som tyder på att fler människor än man trott har levt i området. Det finns även fläckar med extremt bördig jord som fått namnet Terra Pretra, portugisiska för mörk jord. Fläckarna tros täcka mellan 0,1 och 10 % av Amazonas[1], 10 % motsvarar Frankrikes storlek. Denna jord förekommer i närheten av områden som även innehåller lämningar av bosättningar och spår av mänsklig aktivitet i form av krukskärvor och fiskben. Vad som är uppseendeväckande är att denna svarta jord har visat sig vara tillverkad av tidigare invånare i Amazonas . Detta och alla andra fynd tyder på att det fanns en stor mängd människor I Amazonas innan spanjorerna anlände och att dessa hade ett förfinat jordbruk där de kunde omvandla Amazonas magra jord till en svart, extremt bördig jord. Huvudingrediensen för att omvandla jorden var kol, tillverkat av växtrester i något som skulle kunna liknas med en kolmila. Det är också kolen som ger den svarta färgen. När sedan européerna anlände till Amerika så utrotades kontinentens indianer under följande århundradet på grund av bland annat smittkoppor, tyfus, pest, influensa och diverse andra sjukdomar som indianerna hade mycket dåligt immunförsvar emot. I just Amazonas fall ledde det till att dessa jordbruk övergavs och de indianer som överlevde kom att leva som jägare och samlare. Därmed så gick kunskapen om hur man förvandlade mager jord till bördig jord förlorad.

Intressanta data

[redigera | redigera wikitext]
  • Urbanisationsgrad: 35,5%
  • Viktigaste flygplats: Aeropuerto de Chachapoyas

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Administrativt delas regionen Amazonas upp i sju provinser:

UBIGEO
Provins
Area
(km²)
Befolkning
Befolkningstäthet
(/km²)
Huvudort
Höjd över havet
m ö.h.
0101 Chachapoyas 3 312,37 49.700 15,00 Chachapoyas 2.335
0102 Bagua 5 652,72 71.757 12,69 Bagua 420
0103 Bongará 2 869,65 27.465 9,57 Jumbilla 1.935
0104 Condorcanqui 17 975,39 43.311 2,41 Santa María de Nieva 230
0105 Luya 3 236,68 48.328 14,93 Lámud 1.950
0106 Rodríguez de Mendoza 2 359,39 26.389 11,18 Mendoza 2.000
0107 Utcubamba 3 842,93 109.043 28,37 Bagua Grande 440