Anita O'Day – Wikipedia

Anita O'Day
Anita O'Day 2005.
FödelsenamnAnita Belle Colton
Pseudonym(er)The Jezebel of Jazz
Född18 oktober 1919
Kansas City, Missouri, USA USA
Död23 november 2006 (87 år)
Los Angeles, Kalifornien, USA USA
GenreJazz
RollSångare
År som aktiv19342006
Utmärkelser
NEA Jazz Masters

Anita O'Day, född Anita Belle Colton[1] 18 oktober 1919 i Kansas City i Missouri, död 23 november 2006 i West Hollywood, var en amerikansk jazzsångerska. Hon hade sin storhetstid på 1940- och 1950-talen[2] och ledde tillsammans med Ella Fitzgerald och Sarah Vaughan, utvecklingen av den moderna jazzsången.

O'Day växt upp i Chicago i Illinois. Hon slog igenom tillsammans med Gene Krupas Orkester, med låten "Let Me Off Uptown", och hon sjöng med gruppen åren 1941–1943. Efter att 1944–1945 ha sjungit med Stan Kenton hade hon etablerat sig som en av de viktigaste vita jazzsångerskorna.[1]

Under 1950-talet arbetade hon i större utsträckning som solist.[1] Hon medverkade bland annat i filmen Jazz on a Summer's Day, som spelades in på Newportfestivalen 1958,[3] och besökte året därpå Sverige för första gången.[1]

På 1970-talet gjorde hon comeback, via ett antal turnéer. Bland hennes album på senare år märks In a Mellow Tone, utgivet på hennes eget bolag Emily.[1]

1981 publicerades O'Days självbiografi High Times, Hard Times.[1]

1950-talet

1960-talet

1970-talet

1980-talet

1990-talet

2000-talet