Ankarbarn – Wikipedia

Globe icon
 Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv.
Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2016-01)

Ankarbarn har varit en benämning, använd på svenska, för en grupp av ensamkommande barn som söker uppehållstillstånd i ett land där barnen antagits ha som avsikten att efter att ha erhållit uppehållstillstånd flytta sina föräldrar eller andra anhöriga till landet i fråga genom anknytning till barnet.[1] 2012 påstod SVT och Sveriges radio, efter att tagit del av statistik och presentation från svenska migrationsverket, att påståendena kopplade till begreppet "ankarbarn" är en myt. Begreppet har därefter fortsatt användas men då enbart i mer politiskt syfte av grupper med negativ inställning till invandring. 2014 berättade Metro om Maria som skickades ensam till Sverige som 9-åring och vars pappa kom 2 år senare men som ändå utvisades, även om hon fick stanna då hon fått uppehållstillstånd.[2]

I USA används begreppet "Anchor baby" (svenska: ankarbarn) som idémässigt inbegriper samma föreställning om användningen av barn som ankare för föräldrars invandring som anhöriginvandrare. I USA får alla som föds i landet medborgarskap. Begreppet bedöms av vissa som nedsättande.[3][4][5][4][6]

Myten om ankarbarn

[redigera | redigera wikitext]

I SOU 2003:51 God man för ensamkommande flyktingbarn presenteras uppgifter om att Migrationsverket misstänkte att en del barn skickas till Sverige av sina föräldrar som så kallade ankarbarn. Tanken är att föräldrarna sedan barnet erhållit uppehållstillstånd i Sverige också skall ansöka om uppehållstillstånd och därvid åberopa sin anknytning till det så kallade ankarbarnet.[7]

2010 togs ett regeringsinitiativ för att utreda mottagandet av ensamkommande barn och det motstånd som finns i vissa kommuner. I slutrapporten fastslog utredaren Björn Eriksson att "det florerar vissa vanföreställningar av vilka jag bedömer den om så kallade ankarbarn vara allvarligast." Han pekade på att påståendet om anhöriginvandring med anledning av ensamkommande barn har svagt stöd i empirin och hänvisade till statistik från Migrationsverket. Eriksson menade också att motståndet bygger på andra faktorer än fakta och att "det uppstår ett demokratiskt underskott om företrädare för rikspartier hittar på en egen lokal migrationspolitik som man inte svarar för i val utan bara tillämpar för att göra Sverigedemokrater och liknande partier överflödiga."[8]

2012 beskrev SVT och Sveriges radio, efter att tagit del av statistik presenterad av Migrationsverket, att påståendena kopplade till begreppet "ankarbarn" är en myt. Ronnie Magnusson på Migrationsverket uttalade med anledning av påståendet om "ankarbarn" att "det kan vara ett argument som dyker upp, att de bara kommer hit för att föräldrarna ska komma efteråt. Då kan vi bara dementera det och säga att så är det inte"[9][10][11]

Släktingar till barn som fått stanna på grund av synnerligen ömmande omständigheter eller på grund av att barnet inte kunnat skickas tillbaka för att föräldrarna saknats får i regel inte uppehållstillstånd genom anknytning till barnet.[1][12][13]

Antalet ensamkommande barn som 2007-2010 fick uppehållstillstånd var cirka 4 200 barn. Cirka 10 % av dessa fick anhöriginvandrare som fick uppehållstillstånd i Sverige. Cirka 1 130 personer fick uppehållstillstånd som anhöriginvandrare till dessa ensamkommande barn.[10][11] Antalet ensamkommande barn var betydligt fler 2010-2016.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Departementsserien 2004:54, avsnitt 1.1, Varför kommer barn till Sverige? Arkiverad 12 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine. PDF
  2. ^ ”Maria, 12, blir ensam kvar när Sverige utvisar hennes pappa”. Arkiverad från originalet den 19 december 2014. https://web.archive.org/web/20141219174529/http://www.metro.se/nyheter/maria-12-blir-ensam-kvar-nar-sverige-utvisar-hennes-pappa/EVHnkj!APVe9jYcMk9RE/. Läst 11 november 2014. 
  3. ^ ”anchor baby”. Double Tongued Dictionary. waywordradio.org. http://www.doubletongued.org/index.php/dictionary/anchor_baby/. ”Anchor baby: n. a child born of an immigrant in the United States, said to be a device by which a family can find legal foothold in the US, since those children are automatically allowed to choose American citizenship. Also anchor child, a very young immigrant who will later sponsor citizenship for family members who are still abroad.” . Läst 25 juli 2014.
  4. ^ [a b] Barrett, Grant (24 december 2006). ”Buzzwords: Glossary”. New York Times. http://www.nytimes.com/2006/12/24/weekinreview/24barrett.html?partner=rssnyt&emc=rss. ”anchor baby: a derogatory term for a child born in the United States to an immigrant. Since these children automatically qualify as American citizens, they can later act as a sponsor for other family members.” . Läst 25 juli 2014.
  5. ^ Kathleen R Arnold (2011). Anti-Immigration in the United States: A Historical Encyclopedia. ABC-CLIO. sid. 15–20. http://books.google.com/books?id=nS12bSVKgmoC&pg=PA18 . Läst 25 juli 2014.
  6. ^ Zorn, Eric (18 augusti 2006). ”Sinking 'Anchor Babies”. Chicago Tribune. http://blogs.chicagotribune.com/news_columnists_ezorn/2006/08/sinking_anchor_.html. ”'They use it to spark resentment against immigrants,' Rivlin said of his ideological foes. 'They use it to make these children sound non-human.' To me, that's good enough reason to regret having used it and to decide not to use it in the future.” . Läst 25 juli 2014.
  7. ^ Statens offentliga utredningar (SOU) God man för ensamkommande flyktingbarn SOU 2003:51. Sidan 52
  8. ^ Regeringsrapport: Hem, ljuva hem. Arkiverad 28 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Läst 25 juli 2014.
  9. ^ SVT: Ankarbarn en myt Arkiverad 28 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ [a b] Nyheter 24: Få ensamkommande tar hit anhöriga. Läst 25 juli 2014.
  11. ^ [a b] Sveriges radio: Få ensamkommande ungdomar är ankarbarn. Läst 25 juli 2014.
  12. ^ Regeringens proposition 2005/06:72 - Genomförande av EG-direktivet om rätt till familjeåterförening samt vissa frågor om handläggning och DNA-analys vid familjeåterförening s. 46, slutet på 6.4 Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt
  13. ^ Migrationsverkets svar på tittarnas frågor Arkiverad 28 november 2009 hämtat från the Wayback Machine. SVT Sydnytt, 13 november 2009
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ankarbarn&oldid=52039826”