Anna Maria Thelott – Wikipedia

Anna Maria Thelott
Något skadad oljemålning av Anna Maria Thelott.
Född	1683[1][2] Uppsala[1], Sverige
Död	1710[1][2] Sankt Olofs församling[1]
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Målare[1], illustratör
Föräldrar	Philip Jacob Thelott[1]
Släktingar	Hans Philip Thelott (syskon)[1] Olof Thelott (syskon)[1] Philip Jacob Thelott (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Anna Maria Thelott, född omkring 1683 i Uppsala, död 1710 i Stockholm, var en svensk målare, kopparstickare, träsnidare och illustratör.

Anna Maria Thelott var dotter till ur- och instrumentmakaren Philip Jacob Thelott och Anna Carsovius samt syster till akademiritmästaren Philip Jacob Thelott och halvsyster till Hans Philip Thelott och Olof Thelott.

Anna Maria Thelott fick sin utbildning i Uppsala av sin far där hon tillsammans med sina syskon illustrerade Olof Rudbecks Atlantica och Campus Elysii. Efter Uppsala stadsbrand 1702 flyttade hon med föräldrarna till Stockholm där hon bidrog till familjens försörjning genom att arbeta med träsnitt, kopparstick och teckningar till olika böcker.

Bland hennes mer kända arbeten märks ett antal prospekt över sachsiska städer som medföljde Posttidningen 1706. I Uppsala universitetsbibliotek^[3] förvaras hennes skissbok där hon 1704–1709 utförde allegoriska och religiösa motiv, figurstudier, porträtt, djurbilder och landskapsskildringar i akvarell, blyerts och gouache.

Thelott är troligen upphovsman till illustrationerna i Johan Peringskiölds En book af menniskiones slächt och Jesu Christi börd från 1713 och frontespisen till Johann Burchwards Oratio passionalis, dessutom hjälpte hon sin bror Philip Jacob Thelott att rita av erövrade artilleripjäser för kronans räkning. Hon utförde illustrationer genom en rad olika metoder. Hon använde sig av träsnitt, kopparstick, teckning och tusch. Bland hennes motiv fanns kartor, allegoriska och religiösa motiv, djur och landskapsmålningar. Hon utförde även miniatyrer som signerades Anna Maria Thelotten.

Anna Maria Thelott avled i Stockholm som ett offer för den sista Pesten i Sverige 1710–1713. Thelott är representerad vid Armémuseum^[4] i Stockholm.

• Svenskt konstnärslexikon del V, sid 419, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293
• Österberg, Carin et al., Svenska kvinnor: föregångare, nyskapare. Lund: Signum 1990. (ISBN 91-87896-03-6)
• Anna Maria Thelott i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
• https://web.archive.org/web/20071222050952/http://www.vobam.se/kartografer.htm#T
• ”Anna Maria Thelott”. Wahlunds Konsthandel. Arkiverad från originalet den 7 april 2014. https://web.archive.org/web/20140407100724/http://wahlunds.com/node/42. Läst 5 april 2014. 

• Lindberg, Anna Lena: Anna Maria Thelott i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018) CC-BY