Arthur M. Schlesinger – Wikipedia
Arthur Meier Schlesinger, Jr., tidigare Arthur Bancroft Schlesinger, född 15 oktober 1917 i Columbus i Ohio, död 28 februari 2007 i New York i New York, var en amerikansk historiker, författare och talskrivare; professor vid Harvard 1954-61.
Historia
[redigera | redigera wikitext]I The Age of Jackson (1945) framställde Schlesinger Andrew Jackson och den demokratiska rörelsen som en seger för landets arbetande klasser, som gav ett förebud om 1930-talets ideologiska strider. I Schlesingers arbete fanns den grundläggande striden mellan mannen och dollarn, men hjälten i striden blev arbetaren i öster snarare än vad som är traditionellt i gränsbygdsskolan, dvs. jordbrukaren i gränslandet. Schlesingers bok rörde om i ett getingbo. Det har skrivits artiklar för att bevisa att arbetarena i öster - i den mån de på den tiden hade någon politisk betydelse - till största delen var motståndare till Jackson.[24]
Schlesinger utgav 1957-60 tre böcker om Franklin Delano Roosevelt. Ett av hans mest kända verk är den omfattande biografin Robert Kennedy and His Times (1978). Han fick Pulitzerpriset i historia första gången 1945 för The Age of Jackson (1945) och andra gången 1966 för A Thousand Days (1965, sv. övers. De 1000 dagarna, 1967), som behandlar den period då han utsågs till John F. Kennedys rådgivare. Schlesinger har kraftigt påverkat synen på Roosevelt och Kennedy i positiv riktning.
Politik
[redigera | redigera wikitext]Schlesinger var talskrivare för Adlai Stevensons två presidentkampanjer 1952 och 1956, John F. Kennedys lyckade presidentkampanj 1960, Robert Kennedys kampanj 1968 och George McGoverns kampanj 1972. Han deltog också aktivt i Ted Kennedys kampanj 1980. Han skrev från 2005 till sin död i gruppbloggen The Huffington Post.
Han blev 1961 ledamot av American Academy of Arts and Letters.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Arthur-M-Schlesinger-Jrtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6542kxn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 18113227, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] läs online, The Washington Post .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.neh.gov .[källa från Wikidata]
- ^ geni.com.[källa från Wikidata]
- ^ Guggenheim fellow-ID: arthur-m-schlesinger-jr.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Guggenheim Fellows-databasen, Guggenheim fellow-ID: arthur-m-schlesinger-jr.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sah.columbia.edu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.historians.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nationalbook.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.pulitzer.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, debsfoundation.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.nationalbook.org .[källa från Wikidata]
- ^ Ostrander 1965, s. 162
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Ostrander, Gilman M., Förenta staternas historia (1965)
|