Kastträ – Wikipedia

Rekonstruktion av 12.000 år gammalt kastträ i Neanderthal-Museum, Mettmann
Atl-atl
Bison som slickar ett insektsbett, 10 centimeter, snidad av fragment av kastträ i renhorn eller -ben, 22.000–14.000 år gammal, funnen i La Madeleinegrottan i Frankrike

Kastträ eller spjutslunga[1] är ett hos flera olika naturfolk använt redskap, en kort stav, för att nå större kraft vid kast av spjut eller harpuner.[2]

Kastträt fungerar som en förlängning av armen. Bakre ändan är anpassad till spjutets bas genom en hake, som griper in i denna eller genom ett hål som motsvarar en tapp i spjutbasen, men det finns även mellanformer.[2] Kastträt är troligen mänsklighetens äldsta komplexa jaktvapen, troligen äldre än pilbågen. Det är känt från paleolitisk tid i Europa, men har även senare använts i Australien, på Nya Guinea, bland inuiter samt bland såväl Nord- som Sydamerikas indianer.[3]

Bland aztekerna användes kastträn som kallas atlatl.[1] Den australiska varianten kallas woomera.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”atl-atl”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/atl-atl. Läst 14 juli 2018. 
  2. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 126 
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kastträ&oldid=49823455”