Auroramottagning – Wikipedia

Auroramottagning eller Auroragrupp är en mottagning eller resurs som möter gravida kvinnor med förlossningsrädsla. Sådana finns vid de flesta förlossningsenheter i Sverige, dock med olika organisation och resurser.^[1] Namnet Aurora kommer från romersk mytologi, och syftar på Aurora, morgondagens gudinna, som kom med ljuset efter nattens mörker.

Allmänt

Förlossningsrädsla är i varierande grad ett problem för cirka en fjärdedel av alla gravida kvinnor, och uppemot var tionde gravid kvinna (6–10 %) bedöms uppleva en svår förlossningsrädsla, det vill säga uppemot 10 000 kvinnor per år i Sverige. Rädslan innebär ett lidande för den gravida kvinnan och i vissa fall är rädslan så stor att anknytningen till det ofödda barnet är hotad. Rädslan drabbar i högre grad kvinnor med psykisk ohälsa samt kvinnor som blivit utsatta för våld, men också dem som haft en tidigare förlossningsupplevelse som upplevts traumatisk.^[2]

Enligt riktlinjer från SFOG (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi) bör en Auroraverksamhet bestå av erfarna förlossningsverksamma barnmorskor som helst har vidareutbildning i samtalsteknik, en eller flera obstetriker med särskilt intresse för psykosociala frågor och gärna möjlighet att kunna knyta kurator och/eller psykolog samt psykiater till gruppen.^[3]

I första hand träffar de flesta kvinnor en barnmorska som identifierar kvinnans rädsla och behov av fortsatt stöttning, medan i vissa fall det är kvinnan själv som tar kontakt. I vissa fall är inte barnmorskans kompetens tillräcklig, och det kan då bli aktuellt att träffa förlossningsläkare för att planera förlossningen och i vissa fall är det psykoterapi kvinnan behöver.^[2]

SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) har utvärderat metoder för att identifiera och behandla förlossningsrädsla. Man har funnit att självskattning med VAS-skala (visuell analog skala) kan användas för att identifiera behov av utredning/behandling, men att effekten av behandling av förlossningsrädsla är svårbedömd.^[1]

Referenser

^ [a b] ”Så hjälper vi gravida med förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet”. SBU - Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering. https://www.sbu.se/sv/pressmeddelanden/tidigare-pressmeddelanden/2021/sa-hjalper-vi-gravida-med-forlossningsradsla-depression-och-angest-under-graviditet/. Läst 23 februari 2022.
^ [a b] Annika Andersson (Hösten 2017). ”Aurorabarnmorskors erfarenheter av att arbeta med förlossningsrädda kvinnor”. Magisteruppsats vid Lunds universitet, Medicinska fakulteten. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8932100&fileOId=8932194. Läst 23 februari 2022.
^ ”Förlossningsrädsla, Rapport nr 77 / 2017”. SFOG - Arbets- och referensgrupp för psykosocial obstetrik och gynekologi. 2017. https://www.sfog.se/natupplaga/1005623_A2fb46497-d45b-466d-8126-c58e99fe856d.pdf. Läst 23 februari 2022.

[:0-1] [a b] ”Så hjälper vi gravida med förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet”. SBU - Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering. https://www.sbu.se/sv/pressmeddelanden/tidigare-pressmeddelanden/2021/sa-hjalper-vi-gravida-med-forlossningsradsla-depression-och-angest-under-graviditet/. Läst 23 februari 2022.

[:1-2] [a b] Annika Andersson (Hösten 2017). ”Aurorabarnmorskors erfarenheter av att arbeta med förlossningsrädda kvinnor”. Magisteruppsats vid Lunds universitet, Medicinska fakulteten. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8932100&fileOId=8932194. Läst 23 februari 2022.

[3] ”Förlossningsrädsla, Rapport nr 77 / 2017”. SFOG - Arbets- och referensgrupp för psykosocial obstetrik och gynekologi. 2017. https://www.sfog.se/natupplaga/1005623_A2fb46497-d45b-466d-8126-c58e99fe856d.pdf. Läst 23 februari 2022.

[1]

[2]

[3]