Auskultant – Wikipedia
Auskultant (av latinets auscultare 'lyssna', besläktat med auris 'öra'), "åhörare" är en person som lyssnar och iakttar i samband med sin utbildning. Förr användes beteckningen om tjänsteman, som var inskriven i ett ämbetsverk och för sin utbildning fick vara med på verkets förhandlingar, men som inte fick någon lön eller hade rätt att delta i besluten.[1]
Auskultant används ofta som benämning på en lärarstudent som för sin praktiska utbildning sitter med på andras lektioner, psykologkandidater samt på biträden hos lantmätare. I Svenska språket används begreppet inom juridiken sedan 1637 och allmänt sedan 1864.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Auskultant i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
- ^ Nationalencyklopedins ordbok. Språkdata, Göteborg, och bokförlaget Bra böcker AB. 1996. ISBN 91-7119-968-3