Barnhem – Wikipedia
Ett barnhem är en institution för kort- eller långvarig dygnet-runt-omvårdnad och fostran av barn utan vårdnadshavare. Barnhem är vanligast i fattigare länder, där de sociala förhållandena på många håll är sämre, och förekommer bara i begränsad utsträckning i de rikare länderna.
Barnhem i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Begreppet "barnhem" uppstod i mitten av 1800-talet. Innan dess var "barnhus" den vanliga benämningen.[1] Svenska barnhem/barnhus finns dokumenterade sedan 1600-talet.[1] Ett av de tidigaste barnhemmen i Sverige var Stora Barnhuset i Stockholm, som öppnades 1633. Svenska barnhem drevs till en början av fattigvårdsstyrelsen, men 1926-1945 av barnavårdsnämnderna.[2] Sedan 1945 har landstingen drivit barnhem, men även kommunerna.[2]
Barnhem var 1924-1981 den officiella svenska benämningen på institutioner för frivilligt eller tvångsmässigt omhändertagande av barn, som av barnavårdsnämnd bedömdes att inte kunna ges adekvat uppfostran av sina föräldrar. Minst 100 000 svenska barn vistades någon gång på barnhem åren 1950-1980. Cirka 1 700 barn vistades på 150 barnhem och skyddshem/ungdomsvårdsskolor 1980 (jämfört med ca 7 100 barn på institutioner år 1950) Störst antal barn på institutioner var 1934 då över 8 700 barn vistades på 350 barnhem.[3] Sedan början av 2000-talet har många av dessa vittnat om vanvård, varför en statlig utredning tillsattes 2006. Hittills har 450 förhörts och knappt 500 står på kö, regeringen tror kunna släppa en offentlig rapport vid årsskiftet.[4]
I Sverige finns numera inga verksamma barnhem i ordets traditionella mening men ett fåtal utredningshem och familjevårdhem använder fortfarande termen,[5] men det är vanligt att föräldralösa eller utsatta barn i stället placeras i så kallade familjehem. Varje år omhändertas 20 000 barn och unga.[6] I genomsnitt placeras minst ett barn i varje skolklass någon gång under sin uppväxt i familjehem eller på institution.[6] Det motsvarar fyra procent av alla svenska barn. En procent av barnen växer upp i familjehemsvård.[6]
Barnhem globalt
[redigera | redigera wikitext]- I Rumänien, som har flest barnhemsbarn i Europa, har antalet omhändertagna barn och barn på barnhem minskat för varje år mellan åren 2001 och 2010.
- USA:s största kvarvarande barnhem Bethesda Orphanage, startades 1740 av George Whitefield.
- Japan har många barnhem eftersom föräldrarna inte kan förlora vårdnaden om barnen, så länge de inte adopteras bort. Vanligen är barnhemmen av god materiell standard och har ca 6 barn per anställd, men regionala skillnader förekommer.
Barnhem i litteratur och kultur
[redigera | redigera wikitext]Barnhem har inspirerat författare, musiker och andra att författa verk om de barn som hamnar på barnhem. Ofta beskrivs dessa som utsatta vilket gör det enkelt för dem att uttrycka sympati.
Böcker
[redigera | redigera wikitext]Charles Dickens - " Oliver Twist ", " David Copperfield " Jean Webster - ' Pappa Långben ' John Irving - " Ciderhusreglerna " Astrid Lindgren -"Rasmus på luffen" Katarina Taikon - "Katitzi", Stefan Ljungqvist - "TaggtrådsTim".
Övrig kultur
[redigera | redigera wikitext]Barnhem förekommer i teater, film och musik. Exempelvis Annie (musikal), som även blivit film; Strawberry Fields Forever av Beatles, ett engelskt populärmusikaliskt band, mm.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Allmänna Barnhuset
- Familjehem
- Frimurarebarnhuset
- Fosterhem
- Hem för vård eller boende (HVB-hem)
- Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
- Lilla Barnhuset
- Norrtulls sjukhus
- Omhändertagande av barn
- Stödfamilj
- Ungdomshem
- Föreningen Stulen barndom, bildad 2004
- Riksförbundet för Samhällets styvbarn, bildad 2006
- Vanvårdsutredningen 2006–2011
- Upprättelseutredningen 2011
- Föreningen Knas Hemma grundad 2013
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Barnhem och barnhus, Stockholms stadsarkiv.
- ^ [a b] ”Barnhem”. Eskilstuna kommun. Arkiverad från originalet den 24 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071024102751/http://eskilstuna.se/templates/Page____21093.aspx.
- ^ ”Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950–1980?”. Socialstyrelsen. mars 2006. sid. 83ff. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060818190204/http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/64849984-DCFD-4D56-A51E-881AB37FD37D/5272/200613111.pdf.
- ^ ”Utredning om vanvård i den sociala barnavården (S 2006:05)”. Statens offentliga utredningar. http://www.regeringen.se/sb/d/14017/a/176670.
- ^ ”Hvbguiden”. http://www.hvbguiden.se/hvb?_text=barnhem.
- ^ [a b c] ”Omhändertagna barn får sämre utbildning”. Barnombudsmannen. 25 november 2010. Arkiverad från originalet den 30 september 2020. https://web.archive.org/web/20200930025445/https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/i-media/debatt/debattarkiv/omhandertagna-barn-far-samre-utbildning/. Läst 19 maj 2017.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Berg, Magnus (2014). Ett ömmande hjärta : Vidkärrs barnhem i Göteborg 1935-1976 och därefter. Göteborg: A-Script. Libris 16418748. ISBN 9789187171093
- Hegeland, Hugo (1978). Barnhemsbarn : min kollektiva uppväxt. Stockholm: Natur och kultur. Libris 8348133. ISBN 91-27-00852-5 - Självbiografisk skildring av författarens uppväxt på barnhem i Majorna, Göteborg.
- Hegeland, Hugo (1988). Skyddslingarna på Ekedalen. Göteborg: Tre böcker. Libris 7748993. ISBN 91-85414-86-7
- Sändh, Bengt (1991). Barnhemsungar : roman. Uppsala: Astreva. Libris 7766794. ISBN 91-87772-06-X - Självbiografisk skildring av livet på Vidkärrs barnhem i Göteborg på 1940-talet.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör barnhem.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Orphanage, tidigare version.