Berlins ringbana – Wikipedia

	Berlins pendeltåg, Ringbahn
	Ringbanans sträckning.
Allmänt
Plats	Berlin, Tyskland
Antal hållplatser	27
Organisation
Invigd	1877
Trafikoperatör	Deutsche Bahn genom S-Bahn Berlin GmbH
Tekniska fakta
Linjelängd	37,5 kilometer
Matning	Strömskena

Ej att förväxla med Berliner Ring.

För Berlins yttre ringbana, se Berliner Aussenring.

Berlins ringbana, Berliner Ringbahn är en 37,5 km lång ringformad järnvägslinje som går runt Berlins innerstad och trafikeras av Berlins pendeltåg (S-Bahn). Ringbahn ansluter på flera ställen till Berliner Stadtbahn samt radiala (utåtgående från centrum) sträckor.

Järnvägssträckningen byggdes ursprungligen under 1860- och 1870-talen, då för att sammanbinda Berlins säckstationer i olika väderstreck och leda godstrafik omkring staden. Den ersatte den enkelspåriga tidigare Berliner Verbindungsbahn från 1851 som ansågs störa stadsmiljön och snabbt blivit otillräcklig för transportbehovet. En ny planskild ringbana anlades istället, längre utanför den dåvarande stadsbebyggelsen. Banan byggdes om för S-Bahntrafiken under mellankrigstiden men förlorade sin betydelse då Berlin delades i Västberlin och Östberlin efter andra världskriget. 1961 avbröts den genomgående driften på Ringbahn som en följd av Berlinmuren. Antalet passagare mellan Gesundbrunnen och Sonnenallee avtog hela tiden. 1980 ställdes driften på den västliga ringdelen in som en följd av strejken vid östtyska Reichsbahn. Först 1993 kom driften åter igång varpå sträckor etappvis återöppnades och 2001 var åter hela ringen igång.

Efter Berlins återförening har ringbanan åter kommit att bli en viktig del av S-Bahnnätet. Under vardagar använder över 400 000 passagerare ringbanan.

Banan kallas ibland Hundekopf (hundhuvudet) eller Großer Hundekopf (stora hundhuvudet) på grund av banans form på kartan.