Wezn – Wikipedia

Wezn (β)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildDuvan
Rektascension05t 50m 57,5929s[1]
Deklination-35° 46′ 05,9152″[1]
Skenbar magnitud ()3,105[2]
Stjärntyp
SpektraltypK1 IIICN+1[3]
U–B+1,189[2]
B–V+1,162[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+88,9[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +54,77[1] mas/år
Dek.: 404,20[1] mas/år
Parallax ()37,41 ± 0,12[1]
Avstånd87,2 ± 0,3  (26,73 ± 0,09 pc)
Absolut magnitud ()+1,01[5]
Detaljer
Massa1,10 ± 0,20[6] M
Radie11,5[7] R
Luminositet56 [8] L
Temperatur4 545[3] K
Metallicitet0,11[3]
Ålder2[9] miljarder år
Andra beteckningar
B-35 2546, CPD -35 752, FK5 223, GC 7364, HD 39425, HIP 27628, HR 2040, LTT 2392, NLTT 15724, PPM 281952, SAO 196240. [10]

Wezn eller Beta Columbae ( β Columbae, förkortat Beta Col, β Col) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i mellersta delen av stjärnbilden Duvan. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 3,1[2] och är synlig för blotta ögat och den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätning under Hipparcosuppdraget beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 87 ljusår (26,7 parsek) från solen.[1]

Beta Columbae har det traditionella namnet Wazn (eller Wezn) från arabiska وزن "vikt".[11][9]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin i juli 2016[13] innehöll en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN, där namnet Wazn/Wezn ingår för denna stjärna.

Wezn är en stjärna av spektralklass K1 IIICN + 1,[10] där luminositetsklass "III" anger att det är en jättestjärna som har förbrukat väteförrådet i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien av stjärnor som solen. Notationen "CN + 1" anger en högre än normal nivå av dicyan i stjärnans atmosfär.[14] Den interferometrimätta vinkeldiametern hos stjärnan, efter korrigering för randfördunklingen, är 3,99 ± 0,05 mas,[15] som vid dess uppskattade avstånd motsvarar en fysisk radie på omkring 11,5 gånger solens radie.[7] Wezn har, trots att den har expanderat till denna radie, bara cirka 10 procent större massa än solen.[6] Stjärnan utstrålar från dess yttre skikt energi vid en effektiv temperatur på 4 545 K,[3] som är 56 gånger större än solens utstrålning, vilket resulterar i en orange[16] färg som är karakteristisk för en kall stjärna av typ K.[17]

Wezn har en hög egenrörelse över den himmelska sfären [18] och rör sig med en ovanligt stor hastighet på 100 km/s i förhållande till solen.[9] För omkring 107 200 år sedan hade den en nära kontakt med Beta Pictoris. Den uppskattade separationen av de två stjärnorna vid denna tidpunkt var omkring 1,9 ljusår (0,58 parsec) och Wezn kan då ha stört perifera planetesimaler inom stoftskivan kring Beta Pictoris.[18]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), A System of photometric standards, 1, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, pp. 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G
  3. ^ [a b c d] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, Bibcode:2006AJ....132..161G, arXiv:astro-ph/0603770 Freely accessible, doi:10.1086/504637
  4. ^ Wielen, R.; et al. (1999), Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions, 35, Veröffentlichungen des Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, Bibcode:1999VeARI..35....1W
  5. ^ Cardini, D. (January 2005), "Mg II chromospheric radiative loss rates in cool active and quiet stars", Astronomy and Astrophysics, 430: 303–311, Bibcode:2005A&A...430..303C, doi:10.1051/0004-6361:20041440.
  6. ^ [a b] Stello, D.; et al. (2008), "Oscillating K Giants with the WIRE Satellite: Determination of Their Asteroseismic Masses", The Astrophysical Journal Letters, 674 (1): L53–L56, Bibcode:2008ApJ...674L..53S, arXiv:0801.2155 Freely accessible, doi:10.1086/528936
  7. ^ [a b] Lang, Kenneth R. (2006), Astrophysical formulae, Astronomy and astrophysics library, 1 (3rd ed.), Birkhäuser, ISBN 3-540-29692-1. The radius (R*) is given by::
  8. ^ Mallik, Sushma V. (December 1999), "Lithium abundance and mass", Astronomy and Astrophysics, 352: 495–507, Bibcode:1999A&A...352..495M
  9. ^ [a b c] Kaler, James B., "Wazn", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-01-04
  10. ^ [a b] NLTT 15724 -- High proper-motion Star, database entry, SIMBAD. Upptagen on line 5 september 2008.
  11. ^ HR 2040, database entry, The Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Preliminary Version), D. Hoffleit and W. H. Warren, Jr., CDS ID V/50. Accessed on line September 5, 2008.
  12. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  14. ^ Keenan, Philip C.; Yorka, Sandra B.; Wilson, Olin C. (July 1987), "Recognition and classification of strong-CN giants", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 99: 629–636, Bibcode:1987PASP...99..629K, doi:10.1086/132025
  15. ^ Richichi, A.; Percheron, I.; Khristoforova, M. (February 2005), "CHARM2: An updated Catalog of High Angular Resolution Measurements", Astronomy and Astrophysics, 431: 773–777, Bibcode:2005A&A...431..773R, doi:10.1051/0004-6361:20042039
  16. ^ Kambic, Bojan (2009), Viewing the Constellations with Binoculars: 250+ Wonderful Sky Objects to See and Explore, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer Science & Business Media, p. 260, ISBN 0387853553.
  17. ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, arkiverad från original 2012-03-10, hämtad 2012-01-16
  18. ^ [a b] Kalas, Paul; Deltorn, Jean-Marc; Larwood, John (May 2001), "Stellar Encounters with the β Pictoris Planetesimal System", The Astrophysical Journal, 553 (1): 410–420, Bibcode:2001ApJ...553..410K, arXiv:astro-ph/0101364 Freely accessible, doi:10.1086/320632

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]