Betaketotiolasbrist – Wikipedia

Beta-ketothiolasbrist (BKT-brist) är en av de 24 ovanliga medfödda sjukdomar som man screenar efter med hjälp av ett PKU-test som görs på alla nyfödda barn i Sverige sedan 1960-talet. Detta görs då det är av stor vikt att tidigt fastställa en diagnos för att förhindra eller mildra sjukdomsförloppet. PKU-testet i sig självt är ingen diagnos och positiva screeningsvar måste därför följas upp med vidare medicinska undersökningar.

Diagnos ställs och görs genom analys av organiska syror i urinprov och analys av aminosyrahalter och acylkarnitiner i plasma.^[1][2]

Beta-ketothiolasbrist (BKT-Brist) är en autosomalt recessiv nedärvd sjukdom och påverkar en på en miljon nyfödda. Bara 50 till 60 individer i hela världen har rapporterats lida av BKT-brist och det föds långt färre än ett barn per år i Sverige med BKT-brist.^[1][3]

Vid BKT-brist kan kroppen inte bearbeta aminosyran isoleucin och förhindrar även kroppens förmåga att bryta ner ketoner. BKT-brist förekommer hos barn vid 6 till 24 månaders ålder, det är även då som det första symptomen kan observeras. Symptomen är kräkningar, vätskebrist, andningssvårigheter, kramper och ketoacidosa attacker som i värsta fall kan leda till koma.^[1]

Orsaken till BKT-brist är mutationer i ACAT1-genen. Denna gen transkriberar enzymet beta-ketothiolas/acetyl-CoA-transferas som verkar i cellen vid nedbrytning av proteiner och fett. Specifikt bryter beta-ketothiolas ner isoleucin som produceras i citronsyracykeln. Vissa mutationer i ACAT1-genen orsakar att uttrycket av beta-ketothiolas att reduceras eller elimineras. Detta resulterar i att kroppen inte har förmågan att bryta ner proteiner och fetter, vilket leder till att toxiska nivåer av ketoner och nedbrytningsprodukter ackumuleras och man får ketoacidos.^[3]

Behandlingen vid BKT-brist är att förhindra svälttillstånd med glukostillförsel samt att oskadliggöra ackumuleringen av toxiska nedbrytningsprodukter såsom ketoner. En del patienter får karnitinbrist och får således tillförsel av karnitin. I samband med infektioner för individer som lider av BKT-brist så gör vetskapen om diagnosen det möjligt att förebygga de allvarliga symptomen som kan uppstå vid infektioner. ^[1]

ACAT1-genens transkript befinner sig med dess kodande region på hg19 chr11:107,992,334-108,018,117 på forward strand med en storlek på 25.784 baspar utspritt på 12 kodande exoner enligt assembly av human genome 19.^[4]

Man har hittat 12 olika transkript för genen varav fyra är protein kodande. ACAT1 har 113 olika genetiska varianter varav 13 har kopplats till BKT-brist, 58 varianter är enligt HGMD (Human gene mutation database) utan fenotyp, 16 varianter där fenotypen inte är specificerad, 24 varianter till acetyl-CoA acetyltransferas, en variant till ”inborn” genetisk sjukdom och en variant till stroke.^[5]