Tvåkammarsystem – Wikipedia

Lagstiftande församling
Kammare
Enkammarsystem  · Tvåkammarsystem
Trekammarsystem  · Flerkammarsystem
Överhus (Senat)  · Underhus
Parlament
Parlamentarism  · Parlamentsgrupp
Parlamentsledamot  · Internationella parlament
Parlamentariskt styrelsesätt
Kommitté  · Kvorum  · Motion (Misstroendeförklaring)
Typer
Kongress (Kongressledamot)  · Kommunestyre (Rådman)  · Ståndriksdag (Stånd)
Lagstiftande församlingar i erkända stater
USA:s kongress är ett parlament med två kammare: senaten och representanthuset.
Kanadas parlament är exempel på ett tvåkammarparlament av Westminstermodell.
  Länder med tvåkammarsystem
  Länder med enkammarsystem
  Områden utan lagstiftande församlingar
  Länder med enkammarsystem kompletterat med rådgivande råd

Tvåkammarsystem eller bikameralism är ett system med ett parlament som består av två var för sig beslutande församlingar[1] (så kallade kammare). Ledamöterna sammanträder var för sig i ett överhus och ett underhus. Skillnaderna mellan de två kamrarna kan vara skiftande rösträtts- och valbarhetsregler, ofta olika valperioder, samt att maktbefogenheterna kan vara olika fördelade mellan dem.

Ungefär hälften av världens parlament har tvåkammarsystem i dag, framförallt länder som har parlament av Westminstermodellen eller är förbundsstater. Under lång tid var alla parlament i Norden tvåkammarsystem, förutom det finska. Sålunda hade Danmark tvåkammarsystem fram till 1953, Sverige fram till 1974, Island fram till 1991 och Norge fram till 2009. Finlands riksdag har dock haft enkammarsystem ända sedan den skapades 1906.

Exempel på tvåkammarsystem i dag

[redigera | redigera wikitext]

Historiska tvåkammarsystem

[redigera | redigera wikitext]

De facto tvåkammarsystem

[redigera | redigera wikitext]

Exempel på lagstiftande församlingar som i praktiken fungerar som tvåkammarsystem, men som formellt sett inte är det: