French
DeutschBirger Lundquist – Wikipedia
| Birger Lundquist | |
 | |
| Född | 21 oktober 1910[1][2][3] |
|---|---|
| Död | 18 mars 1952[1][2][3] (41 år) Stockholm[4] |
| Begravd | Skogskyrkogården |
| Medborgare i | Sverige[5][6] |
| Sysselsättning | Konstnär |
| Släktingar | Carl Lundquist (syskon) Sven Lundqvist (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Birger Richard Emanuel Lundquist, född 21 oktober 1910 i Storvik, Gästrikland, död 18 mars 1952 i Stockholm, var en svensk illustratör och konstnär.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Birger Lundquist var framför allt tecknare och verkade i Dagens Nyheter från 1930-talet fram till sin död. Han representerade övergången från ett elegant, polerat manér enligt den dåvarande traditionen till en mer direkt och skissartad teknik. Tidigare hade tidningstecknare, bland annat på grund av bristfällig reproduktionsteknik, bearbetat sina skisser med tusch och pensel. Birger Lundquist revolutionerade tidningstecknandet med att under senare delen av 30-talet införa direktskisser, gjorda med reservoarpenna. Han var hjälpt av att nya, svartare bläck för reservoarpennor kom på marknaden vid denna tid. Lundquist verkade också som bokillustratör, bland annat i flera böcker av Alf Henrikson och Hwang Tsu-Yü. Han arbetade även med pensel i illustrationsarbetet och hans tecknarstil har påverkat både samtida och senare födda tecknare. Flera av hans grafiska blad (etsningar och torrnål) har utgivits i Föreningen för Grafisk Konsts årliga grafikportföljer.
Utställningar i urval
[redigera | redigera wikitext]Han deltog i samlingsutställningar i Stockholm 1930, Humoristernas salong, 1934 Liljevalchs konsthall(Humor och Satir), Liljevalchs 1938, 1944, 45 och 46-47 Grafiska sällskapet (Ekströms), 1946 Utställning på vandring i USA "Svenska karikatyrer under kriget", 1946 med Nisse Zetterberg och Gustaf Nordahl på Lorensberg i Göteborg, 1947 Örebro "Naket", 1946 "Tuschjakt på högvilt" i Stockholm, minnesutställning Konstfrämjandet 1982,[7] Galleri KGB 2019[8]. Lundquist är representerad vid bland annat Nationalmuseum[9].
Familj
[redigera | redigera wikitext]Birger Lundquist var son till verkmästare Frans Rickard Lundquist och Ellen, född Holmqvist. Han var gift första gången med Carin Sandqvist och andra gången 1943 med Kajsa M. B. Bernstone. Han var bror till skulptören Sven Lundqvist.[10]
Lundquist fick 1938 med Barbro Alving dottern Ruffa Alving.[11]
Birger Lundquist är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[12]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Jungmarker, Gunnar (1971). Birger Lundquist. Stockholm: Sveriges allmänna konstförening. ISSN 0347-2515 ; 80 Libris 24575
- Roosval, Johnny; Lilja, Gösta, red (1961). Svenskt konstnärslexikon: tiotusen svenska konstnärers liv och verk. 4, Lundgren-Sallberg. Malmö: Allhem. sid. 30–32. Libris 8390297
- Liefwendal, Kåge; Ohlén, Carl-Erik, red (1948). Svenskt konstnärsgalleri : Nittonhundratalet : Målare, skulptörer, grafiker. sid. 470. Libris 1429570
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] läs online, rkd.nl , läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Birger R E Lundquist, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9874, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Birger Lundquist, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 251852, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, rkd.nl , läst: 15 oktober 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Lundquist, Birger (1982). Birger Lundquist: minnesutställning : Konstfrämjandet 4-22 september 1982. Stockholm: Dagens Nyheters marknadsavdelning. Libris 1578239
- ^ https://www.facebook.com/notes/dn-stockholm/legendariske-dn-tecknaren-birger-lundquists-verk-ställs-ut-på-bageri-på-söder/2248907925377945/
- ^ Nationalmuseum
- ^ Birgers far stavade efternamnet Lundqvist, vilket också Birger Lundquist gjorde när han var ung, Jungmarker, sid 16.
- ^ Alving, B: Bang om Bang (Gidlunds Förlag 2009) sid.6
- ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.87 ISBN 91-89086-02-3