Blue Moon (månlandare) – Wikipedia

Blue Moon
StatusTestas
TypLandare
LandUSA USA
TillverkareBlue Origin
RaketSpace Launch System
Atlas V
New Glenn
Vulcan Centaur
Lastförmåga
Last ner4 500 kg

Blue Moon är en månlandare designad av Blue Origin planerad att leverera av gods till månen. Månlandarens landningsteknik är en vidareutveckling av den som utvecklades för Blue Origins ballistiska raket New Shepard.[1]

Månlandaren planeras kunna leverera 4500 kg till månens yta[2] eller NASA-projekt månnära rymden.[3] Förslag på att använda landaren för att transportera is från Shackletonkratern för att stödja rymdaktiviteter har också föreslagits.[4] Det första uppdraget för farkosten planeras bli en landning nära månens sydpolen 2024.[5][6] Jeff Bezos har föreslagit att en serie landningar kan användas för att leverera infrastrukturen för en månbas.[1][7]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Arbetet med att designa månlandaren inleddes 2016 och projektet offentliggjordes i mars 2017.[8][9] Landaren uppgavs då kunna leverera upp till 4500 kg gods till månen och planerades vara klar för uppskjutning 2020.[2]

Blue Origins styrelseordförande Rob Myerson sade 2017 att landaren ska kunna använda ett flertal raketer, däribland Blue Origins New Glenn, United Launch Alliances Atlas V, NASA:s Space Launch System (SLS) och nästa generationens Vulcan Centaur-raket.[2][3]

I en intervju i maj 2018 antydde Blue Origins VD Jeff Bezos att Blue Origin skulle bygga Blue Moon på egen hand med privat finansiering, men att det skulle gå mycket snabbare om det gjordes i samarbete med etablerade statliga rymdbyråer.[10]

I maj 2019 visade Blue Origin upp en prototyp av Blue Moon-landaren på Washington DC Convention Center och publicerade specifikationerna.[8] Landaren drivs av en nyutvecklad raketmotor som kallas BE-7.[8] Blue Moon uppgavs då kunna uppgraderas i framtiden för att även kunna transportera människor till månen.[11]. Som en del av det pågående Artemisprogrammet har Blue Origin därefter, tillsammans med Lockheed Martin, Northrop Grumman och Draper, utvecklat ett förslag till bemannad månlandare, Blue Origin Human Landing System, delvis baserad på Blue Moon.

I juli 2019 meddelade NASA att Glenn Research Center och Johnson Space Center kommer inleda ett samarbete med Blue Origin för att utveckla ett bränslecellsbaserat elsystem till Blue Moon-landaren som kan överleva den två veckor långa månnatten.[11]


Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Smith, Rich (6 mars 2017). ”Blue Origin Boss Jeff Bezos Lays Out His Plan for Space” (på engelska). The Motley Fool. https://www.fool.com/investing/2017/03/06/blue-origin-boss-jeff-bezos-lays-out-his-plan-for.aspx. Läst 2 november 2019. 
  2. ^ [a b c] Morring Jr., Frank (3 mars 2017). ”Blue Origin Developing 10,000-lb. Lunar Polar Lander” (på engelska). aviationweek.com. Aviation Week Network. https://aviationweek.com/space/blue-origin-developing-10000-lb-lunar-polar-lander. Läst 2 november 2019. 
  3. ^ [a b] ”Blue Origin ready to support NASA lunar missions with Blue Moon” (på engelska). SpaceNews.com. 6 april 2017. https://spacenews.com/blue-origin-ready-to-support-nasa-lunar-missions-with-blue-moon/. Läst 2 november 2019. 
  4. ^ ”Blue Origin looking to make a 'Blue Moon'” (på engelska). SpaceFlight Insider. 12 april 2017. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102112739/https://www.spaceflightinsider.com/organizations/blue-origin/blue-origin-looking-make-blue-moon/. Läst 2 november 2019. 
  5. ^ Hunter-Hart, Monica. ”Why Blue Origin Is Still Going to the Moon” (på engelska). Inverse. https://www.inverse.com/article/30049-blue-origin-moon-lander-nasa. Läst 2 november 2019. 
  6. ^ Tech, Elizabeth Howell (3 oktober 2018). ”'Moon Race' Backed by Blue Origin, Airbus Aims for 2024 Lunar Flight” (på engelska). Space.com. https://www.space.com/42010-moon-race-lunar-tech-2024-blue-origin-airbus.html. Läst 2 november 2019. 
  7. ^ ”Jeff Bezos lays out his vision for city on the moon, complete with robots” (på engelska). GeekWire. 21 maj 2017. https://www.geekwire.com/2017/jeff-bezos-blue-origin-moon/. Läst 2 november 2019. 
  8. ^ [a b c] Grush, Loren (9 maj 2019). ”Jeff Bezos unveils mock-up of Blue Origin’s lunar lander Blue Moon” (på engelska). The Verge. https://www.theverge.com/2019/5/9/18550258/blue-origin-moon-lunar-lander-jeff-bezos-space. Läst 2 november 2019. 
  9. ^ Bennett, Jay (6 mars 2017). ”Blue Origin Teases Cargo Spaceship for a Moon Base” (på engelska). Popular Mechanics. https://www.popularmechanics.com/space/moon-mars/a25549/blue-origin-cargo-spaceship-moon-base/. Läst 2 november 2019. 
  10. ^ ”Bezos outlines vision of Blue Origin’s lunar future” (på engelska). SpaceNews.com. 29 maj 2018. https://spacenews.com/bezos-outlines-vision-of-blue-origins-lunar-future/. Läst 2 november 2019. 
  11. ^ [a b] Potter, Sean (30 juli 2019). ”NASA Announces Industry Partnerships to Advance Moon, Mars Technology”. NASA. http://www.nasa.gov/press-release/nasa-announces-us-industry-partnerships-to-advance-moon-mars-technology. Läst 2 november 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Blue Origin
Personer
Raketer
Raketmotorer
BE-1 • BE-2 • BE-3 • BE-4 • BE-7
Anläggningar
Flygningar
Obemannade
NS-1 • NS-2 • NS-3 • NS-4 • NS-5 • NS-6 • NS-7 • NS-8 • NS-9 • NS-10 • NS-11 • NS-12 • NS-13 • NS-14 • NS-15 • NS-17 • NS-23 • NS-24 • NS-27
Bemannade
NS-16 • NS-18 • NS-19 • NS-20 • NS-21 • NS-22 • NS-25 • NS-26
Andra projekt
Se även
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Blue_Moon_(månlandare)&oldid=55801397”