Brunhuvad trapp – Wikipedia

Brunhuvad trapp
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTrappfåglar
Otidiformes
FamiljTrappar
Otididae
SläkteNeotis
ArtBrunhuvad trapp
N. ludwigii
Vetenskapligt namn
§ Neotis ludwigii
Auktor(Rüppell, 1837)
Synonymer
  • Namibtrapp
  • Ludwigtrapp
  • Ardeotis ludwigii

Brunhuvad trapp[2] (Neotis ludwigii) är en utrotningshotad afrikansk fågel i familjen trappar inom ordningen trappfåglar.[3] Den förekommer i sydväst, från sydvästra Angola söderut till Sydafrika. IUCN kategoriserar arten som starkt utrotningshotad.

Brunhuvad trapp är en brunaktig trapp. Ovansidan är brun med beigefärgad fin marmorering, på stjärten även breda mörka band. I flykten syns vita vingpaneler som vanligen döljs på sittande eller stående fågel. Huvud, hals och bröst är mörk- eller sotbruna, nacken gråvit med en mattorange fläck längst ner och buken vit. Näbben är brun, benen gulaktiga. Honan är ljusare än hanen och mer fläckad på huvud och hals. Brunhuvade trappens hane är 85 cm lång, honan mindre. Vikten skiljer sig mycket kraftigt mellan könen, där hanen väger 4,2–6 kg och honan endast 2,2–2,5 kg.[4]

Den spelande hanen blåser upp nackfjädrarna och yttrar varje 15–30 sekund ett djupt skällande ljud som i engelsk litteratur återges "woodoomp".[5][6]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Brunhuvad trapp förekommer från sydvästligaste Angola till Namibia, sydvästra Botswana och Sydafrika.[3] Den är delvis flyttfågel som rör sig i april–maj mot sydväst från områden med sommarregn till mer kustnära områden med vinterregn.[4] Fågeln behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Brunhuvad trapp hittas på grässlätter med inslag av törnbuskar och halvöken. Den livnär sig på ryggradslösa djur, små ryggradsdjur och vegetabilier som bär från Lycium oxycladum. Häckning sker augusti–december. Boet är bara en uppskrapad grop i marken bland stenar, på en sluttning eller en ås. Däri lägger den två ägg.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Studier från 1980-talet uppskattade världspopulationen till 56 000–81 000 individer, varav hälften upp till tre fjärdedelar i Sydafrika. IUCN kategoriserar arten som starkt hotad.[1] Senare studier från 2010–2012 uppskattade istället den sydafrikanska populationen till hela 114 000 fåglar. Den tros ha minskat mycket kraftigt i antal, med mellan 50 och 80 % de senaste drygt 30 åren. Det största hotet mot arten tros vara kollision med kraftledningar.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske botanikern Karl Ferdinand Heinrich Freiherr von Ludwig (1784-1847), verksam i Sydafrika 1805-1847.[7] Fram tills nyligen kallades den ludwigtrapp även på svenska, men justerades 2023 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Neotis ludwigii . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c] Collar, N. och E. F. J. Garcia (2020). Ludwig's Bustard (Neotis ludwigii), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.ludbus1.01
  5. ^ Sinclair, I., P. Hockey, W. Tarboton, and P. Ryan (2011). Birds of Southern Africa. Fourth edition. Struik Nature, Cape Town, South Africa.
  6. ^ Mackworth-Praed, C. W., and C. H. B. Grant (1962). African Handbook of Birds. Series Two. Birds of the Southern Third of Africa. Volume 1. Longman, London, UK.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]