Kap Adare – Wikipedia
Adare | |
Adare, Cape | |
Udde | |
Kontinent | Antarktis |
---|---|
Koordinater | 71°17′00″S 170°14′00″Ö / 71.28333°S 170.23333°Ö |
Geonames | 6635743 |
Kap Adare (engelska Cape Adare) är en udde i Antarktis.[1] Nya Zeeland gör anspråk på området. Udden var av stor betydelse för den tidiga utforskningen av Antarktis och är bland annat platsen för den första europeiska landstigningen på Antarktis.[2][3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Kap Adare ligger längst norrut på den cirka 50 km långa Adarehalvön i den nordöstra delen av Victoria Land i Östantarktis cirka 480 km nordöst om Scottön. Udden och halvön skiljer Antarktiska oceanen i väst från Rosshavet österut.[4][5][6]
Terrängen inåt land är varierad. Havet är nära Adare norrut.[a] Den högsta punkten i närheten är 458 meter över havet, 1,8 km söder om Adare.[b] Trakten är obefolkad. Det finns inga samhällen i närheten.
Halvön består av svart basalt och är habitat för en av de största kolonierna av Adeliepingvin kring Rosshavet med cirka 250 000 häckande par.[4]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kap Adare upptäcktes av den brittiske upptäcktsresanden James Clark Ross 1841 och döptes då efter Edwin Richard Wyndham-Quin, viscount Adare.[4][5][6]
Kap Adare blev den 24 januari 1895 platsen för den första dokumenterade europeiska landstigningen på Antarktis av medlemmar från en norsk valfångstexpedition från fartyget "Antarctic". I landstigningsgruppen om 7 man ingick bland andra Carsten Borchgrevink, Henrik Johan Bull, nyzeeländske Alexander von Tunzelmann och kaptenen Leonard Kristensen, det blev aldrig fastlagt vem som egentligen kom iland först.[8][9][10]
Området blev sedan även platsen för den första planerade övervintringen på Antarktis under Borchgrevinks Southern Cross-expeditionen åren 1898–1900. Expeditionen reste i februari 1899 då även de första byggnaderna på kontinenten.[2][3][4][11]
Robert Scott använde området till övervintringsplats för delar av sin Terra Nova-expeditionen där man reste några byggnader i februari 1911.[2][11]
Kap Adare blev också platsen för den första begravningen på kontinenten då norske polarforskaren Nicolai Hanson avled under Southern Cross-expeditionen.[3][4]
Idag återstår tre byggnader i området, två från Borchgrevinks expedition och cirka 30 meter norrut en från Scotts expedition.[2][11]
Kap Adare området utsågs först till historiskt område ("Historic site 22") av The Antarctic Treaty Consultative Meeting (ATCM, Antarktiska rådet) och är sedan 1998 ett särskilt skyddsområde ("ASPA 159").[3][11]
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ Framräknat ur variansen i alla höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas, inom 10 km radie.[7] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
- ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[7] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Adare, Cape at GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2008-01-20; databasdump nerladdad 2015-11-07
- ^ [a b c d] SCAR (Scientific Committee on Antarctic Research) Arkiverad 6 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 oktober 2010)
- ^ [a b c d] Norways forgotten explorers, Kap Adare (läst 10 oktober 2010)
- ^ [a b c d e] Cool Antarctica Arkiverad 2 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 oktober 2010)
- ^ [a b] AADC (Australian Antarctic Data Centre) (läst 10 oktober 2010)
- ^ [a b] GNIS (Geographic Names Information System) (läst 10 oktober 2010)
- ^ [a b] ”Viewfinder Panoramas Digital elevation Model”. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html. Läst 21 juni 2015.
- ^ Norways forgotten explorers, Första landstigningen Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 oktober 2010)
- ^ New Zealand History Online Arkiverad 15 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 oktober 2010)
- ^ Antarctic-Circle (läst 10 oktober 2010)
- ^ [a b c d] ASAP (Antarctic Protected Areas Information Archive) Arkiverad 12 december 2008 hämtat från the Wayback Machine. (läst 10 oktober 2010)