Chet Baker – Wikipedia

Chet Baker
Chet Baker 1983
FödelsenamnChesney Henry Baker
Född23 december 1929
Yale, Oklahoma, USA USA
Död13 maj 1988 (58 år)
Amsterdam, Nederländerna Nederländerna
GenrerJazz
bebop
West Coast jazz
RollTrumpetare, sångare
InstrumentTrumpet
Sång
Flygelhorn
piano
År som aktiv1949–88
SkivbolagBlue Note (1953–54
Pacific Jazz (1953–66)
Riverside/Jazzland (1958–59)
SteepleChase (1979–86)
Enja (1979–88)
Circle (1980)
Timeless (1983–88)
Fresh Sound (1952–53)
ArtistsamarbetenGerry Mulligan
Art Pepper
Stan Getz
Elvis Costello

Chesney Henry "Chet" Baker, Jr., född 23 december 1929 i Yale, Oklahoma, död 13 maj 1988 i Amsterdam, var en amerikansk trumpetare och sångare. Chet Baker räknas som en av förgrundsfigurerna inom cool jazz-vågen som kom från Kalifornien1950-talet.

Liv och verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Chet Baker fick sitt genombrott i Gerry Mulligans kvartett i början av 1950-talet. Han spelade även ihop med många av de stora inom jazzen, bland annat med Stan Getz och Charlie Parker. Bakers stil som trumpetare var lyriskt skör och framförallt enkel. Där andra musiker försöker väva in mängder av toner och infall valde Baker den rena och minimalistiska vägen och var ofta melodin trogen. Sin största berömmelse för den lite bredare publiken fick Baker genom sin sång. Med en ljus känslig röst har han gjort tolkningar av bland annat "My Funny Valentine" och "Let's get lost". När Baker slog igenom blev han också uppmärksammad för sitt vackra James Dean-liknande utseende.

Det är ingen som vet om jazzstjärnan tog sitt eget liv eller föll när han störtade från sitt hotellfönster, fredagen den 13 maj 1988 på Hotel Prins Hendrik i Amsterdam.[1]

Självbiografi och filmer

[redigera | redigera wikitext]

På svenska finns Bakers självbiografi As though I had wings = Som om jag hade vingar. Det är en tvåspråkig utgåva i översättning av Hans Blomqvist och Danuta Ciasnocha (Bakhåll, 2003). Bruce Weber har gjort en dokumentär om hans liv, Let's Get Lost (1988), med intervjuer från året före Bakers död, tillsammans med återblickar och samtal med kolleger, fruar och barn. Den kanadensiske filmskaparen Robert Budreau har gjort en spelfilm om en svår period i Bakers liv, 1967-68, då hans framtänder blev utslagna och han tvingades lära sig spela på nytt, med tandprotes. Den heter Born to Be Blue (2016), med Ethan Hawke i huvudrollen.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Aftonbladet - Hotelldöden – på riktigt Arkiverad 12 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine. (2007-04-10)