Clelia Barbieri – Wikipedia

Sankta Clelia Barbieri
Jungfru, Ordensgrundare
Född	13 februari 1847 Le Budrie, San Giovanni in Persiceto, Bologna
Död	13 juli 1870 Bologna
Vördas inom	Romersk-katolska kyrkan
Saligförklarad	27 oktober 1968[1] av Paulus VI
Helgonförklarad	9 april 1989 av Johannes Paulus II
Helgedom	Oratorio di San Giuseppe, Le Budrie
Helgondag	13 juli

Clelia Barbieri, född 13 februari 1847 i byn Le Budrie, San Giovanni in Persiceto i provinsen Bologna, Italien, död 13 juli 1870 i Bologna, var en italiensk jungfru och ordensgrundare. Hon grundade kongregationen Suore Minime dell'Addolorata. Clelia Barbieri vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan. Hennes minnesdag firas den 13 juli.

Clelia Barbieri var dotter till Giuseppe och Giacinta Nannetti, som var bönder i Le Budrie. 1868 bildade hon tillsammans med några vänner ett fromt sällskap som ägnade sig åt att undervisa ungdomar i katekesen samt hjälpa fattiga och sjuka.

Clelia Barbieri saligförklarades av påve Paulus VI den 27 oktober 1968. Påve Johannes Paulus II helgonförklarade henne den 9 april 1989.

• ”Santa Clelia Barbieri, vergine e fondatrice”. Santi e Beati. http://www.santiebeati.it/dettaglio/62350. Läst 14 juli 2020. 

• Ball, Ann, Faces of Holiness: Modern Saints in photos and words. Huntington, Indiana: Our Sunday Visitor Publishing 1998. ISBN 0-87973-950-9

• Wikimedia Commons har media som rör Clelia Barbieri.
  Bilder & media
• Santuario Clelia Barbieri
• Påve Paulus VI:s tal vid saligförklaringen 1968
• Påve Johannes Paulus II:s tal vid helgonförklaringen 1989