Coco Norén – Wikipedia

Coco Norén
Coco Norén i Almedalen 2023.
Coco Norén i Almedalen 2023.
Coco Norén i Almedalen 2023.
Född15 juli 1968
ForskningsområdeSpråkvetenskap
DoktorsavhandlingReformulation et conversation : De la sémantique du topos aux fonctions interactionnelles
Känd förProrektor för Uppsala Universitet (sedan 2021), professor.

Coco Norén, född 15 juli 1968, är en svensk språkvetare och professor i franska på institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet.

Coco Norén disputerade 1999 med avhandlingen Reformulation et conversation : De la sémantique du topos aux fonctions interactionnelles[1] och blev docent 2005. Hennes forskning handlar om argumentativa och polyfona markörer utifrån ett semantisk-pragmatiskt textperspektiv. Den teoriramen har använts för att analysera särdrag i olika typer av diskurs som informella samtal, mediafranska och franskspråkiga Europaparlamentarikernas argumentation.[2]


Anställningar

Professor i franska, Uppsala universitet (2011)

Akademiforskare, Kungl. Vitterhetsakademien (2008-2013)

Utbildningsledare, Kansliet för humaniora och samhällsvetenskap (2006-2008)

Forskare Torgny Segerstedt Pro Futura, SCAS Swedish Collegium for Advanced Study (2002-2008)


Förtroendeuppdrag

Inspektor för Stockholms Nation (2024-)

Prorektor, Uppsala universitet (2021- )

Dekan för Språkvetenskapliga fakulteten (2014-2020)

Studierektor för forskarutbildningen, Institutionen för moderna språk (2004-2005)

Studierektor för grundutbildning och forskarutbildning, Institutionen för lingvistik (2001-2004)


  • Fløttum, K., Jonasson, K. & C. Norén (2007). ON – pronom à facettes. Bryssel: Deboeck/ Duculot, Collection Champs Linguistiques. Recherches.
  • Nølke, H., Fløttum, K. & C. Norén (2004). ScaPoLine - La théorie SCandinave de la POlyphonie LinguistiquE. Paris: Kimé.
  • Norén, C. (1999). Reformulation et conversation. De la sémantique du topos aux fonctions interactionnelles. Acta universitatis uppsaliensis, Studia Romanica, 60. Uppsala: Uppsala University Library.

Artiklar (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Norén, C. & Josserand, J.F. (soumis). Intervention et compte rendu du débat parlementaire européen- une question de diamésie ? Studia Neophilologica
  • Norén, C., Melander, B., Josserand, J. & L. Nyroos (soumis). "Röster i samspel och konflikt. Den Europaparlamentariska debattens textpolyfoni". Langage et société, temanummer Reuter, H. (red.) Le Nord en français : traduction, interprétation, interculturalité.Mo
  • Nyroos, L., Josserand, J. & C. Norén (2013). »Plenum är som Twitter» – svenska delegaternas syn på inlägg i Europaparlamentet. Språk & Stil 23. (ISSN 1101-1165)
  • Norén, C. (2013). Doing politics or doing media? – A linguistic approach to European parliamentary debate. Fløttum, K. (ed.), Speaking of Europe.Approaches to complexity in European political discourse. Amsterdam: John Benjamins. 43-64.
  • Norén, C. (2012). Increasing argumentative force in parliamentary debate. The example of surtout (‘above all’). Liliana Ionescu-Ruxăndoiu (ed.) Parliamentary Discourses across Cultures: Interdisciplinary Approaches, Cambridge Scholars Publishing. 91-104.
  • Norén, C. (2006). Vem är 'on'? Tredje personen i polyfoniteorin. Therkelsen, R. (éd.) Sprogligt polyfoninetverk. Roskilde: Roskilde Samfundslitteratur. 99-117.
  • Andersson, B., Andersson, C., Norberg, U. & C. Norén (2005). "När jag får min lön, tänker min fru köpa en ny hatt." Granskning av övningsmaterialen i Franska A och Tyska A ur ett genusperspektiv. Rapport med stöd från Uppsala universitets jämställdhetsenhet. Uppsala: Universitetstryckeriet.
Företrädare:
Tord Ekelöf
Inspektor för Stockholms nation
2024-
Efterträdare:
Innehar fortfarande posten