Comirnaty – Wikipedia

Comirnaty

Comirnaty, egentligen Pfizer BioNTech Covid-19 Vaccine, tidigare BNT162b2, också Tozinameran[1], efter dess aktiva ingrediens,[2] är ett Covid-19-vaccin som utvecklats av det tyska läkemedelsbolaget Biontech tillsammans med det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer. Vaccinet ges intramuskulärt i två doser.

Vaccinet är ett mRNA-vaccin, som består av mRNA i vilket en del av dess beståndsdelar, nukleosiderna, är syntetiskt motifierat. Denna nukleinsyra är innesluten i ett lipidhölje.

I början av december 2020 var vaccinet under utvärdering för akutlicens ("emergency use authorisation") av flera tillståndsgivande läkemedelsmyndigheter. Fas 3-studier pågick då fortfarande och övervakning av primära effekter[förtydliga] anses att fortsätta till augusti 2021, och sekundära effekter[förtydliga] till januari 2023. New England Journal of Medicine publicerade den 10 december 2020 resultat från fas 3-studien som visade en skyddseffekt på 95 % jämfört med ingen behandling.[3] Preliminära resultat från en studie av Israels hälsodepartement har bekräftat skyddseffekten och visade även ett 99 % skydd mot sjukhusinläggning, svår sjukdom och dödsfall efter att båda doserna givits.[4]

Tillstånd för användning hade per den 11 december 2020 lämnats av tillståndsmyndigheterna i Storbritannien, Bahrain, Saudiarabien, Mexiko och Kanada.

Biontech har utvecklat vaccinet. Pfizer svarar för logistik och administration av kliniska försök, samt ska svara för världsvid marknadsföring och produktion, med undantag av i Kina, där Fosun har licens.[5]

Den 30 mars 2021 siktade Pfizer och BioNTech på att tillverka cirka 2,5 miljarder doser 2021.[6][7] Distribution och lagring är en logistisk utmaning eftersom vaccinet måste lagras vid extremt låga temperaturer.[8] BioNTech och Pfizer testar en frystorkad version som inte behöver ultrakall lagring.[9]

Verkningsmekanism

[redigera | redigera wikitext]

Pfizer/Biontechs vaccin är liksom Modernas vaccin mRNA-baserat.

Principen är att mRNA för virusets spikeprotein ("taggarna", peplomererna) tillförs, inneslutet i liposomer det vill säga nanopartiklar av fett. Liposomerna tas upp av fagocyterande celler, framför allt i lymfknutorna[10][11], varvid mRNA kommer ut i cytoplasman och translateras till protein på membranbundna ribosomer. Det bildade proteinet exporteras från cellerna och framkallar ett immunsvar. Dels bildas antikroppar mot spikeproteinet, dels uppstår T-cellsimmunitet.[12]

Liposomerna skyddar mRNA mot nedbrytning och innehåller bland annat polyetylenglykol (PEG) med beteckningarna ALC-0315 och ALC-0159 (dessa komponenter licensieras från Acuitas Therapeutics.[13] ) samt kolesterol och salter.[14][15].

Det använda mRNA:t innehåller sekvensen för hela spikeproteinet, 3771 baser, och vidare en signalsekvens som dirigerar ribosomen till ER, samt 5´- och 3´-UTR och poly-A-svans.[16] Efter att flera gånger ha translaterats så att protein bildats bryts mRNA-molekylen ned. Det mRNA som används har tillverkats syntetiskt, i laboratorium, och är något modifierat på så sätt att alla uridin-nukleosider (U) är ersatta med analogen 1-methyl-3'-pseudouridylyl, varför detta RNA ibland betecknas modRNA. För att proteinet ska ha önskvärd form är kodonen för två aminosyror utbytta.[3]

Virusets spikeprotein (även kallat S-protein eller peplomerer) har till uppgift att binda till proteinet ACE2 på ytan av värdcellen. Antikroppar mot spikeproteinet markerar viruspartiklarna för destruktion och blockerar samtidigt bindningen till värdcellen. T-cellsimmuniteten gör samtidigt att virusinfekterade värdceller destrueras.

Finansiering

[redigera | redigera wikitext]

Biontech fick i mars 2020 en kapitalinjektion på 135 miljoner dollar från kinesiska Fosun Pharma i utbyte mot aktier i Biontech samt framtida försäljningsrätt för Comirnaty i Kina.[5] I september 2020 gav den tyska federala regeringen Biontech 375 miljoner euro till dess Covid-19-vaccinutvecklingsprogram. Pfizer finansierade sin del i utvecklingen med egna medel.[17] Biontech fick också 100 miljoner euro av Europeiska Kommissionen och Europeiska Investeringsbanken sommaren 2020.[18]

Den amerikanska regeringen erbjöd stöd till Pfizer genom Operation Warp Speed men Pfizer avstod från erbjudandet. Pfizer motiverade avståendet av erbjudet amerikanskt statligt stöd med att företaget önskade undvika de byråkratiska procedurer ett sådant skulle medföra och försvåra för forskarna.[19]

Godkännande

[redigera | redigera wikitext]

Pfizer och Biontech sökte akuttillstånd för försäljning i USA den 10 november 2020, efter en första positiv analys av kliniska försök i fas III i USA.[20]

Den 2 december 2020 lämnade Medicines and Healthcare products Regulatory Agency i Storbritannien tillstånd för akut användning.[21] Den 4 december 2020 blev Bahrain det andra landet att lämna akuttillstånd.[22]

Den 9 december 2020 lämnade Kanadas tillståndsmyndighet Health Canada tillstånd för vaccinet.[23][1]

Den 8 december injicerades de första vaccindoserna i det brittiska vaccinationsprogrammet.[24]

Comirnaty godkändes för av EU-kommissionen för akutanvändning i EU:s medlemsländer, med vissa förbehåll, den 21 december 2020, efter ett positivt beslut av Europeiska läkemedelsmyndigheten kommitté för humanläkemedel samma dag.[25] Godkännandet gäller för personer som är minst 16 år gamla.

Food and Drug Administration godkände den 11 december Biontechs och Pfizers vaccinkandidat Comirnaty för akutförsäljning.[26][27]

Produktion och distribution

[redigera | redigera wikitext]

De första doserna för vaccinering i Storbritannien i december 2020 tillverkades i Pfizers fabrik i Puurs i Belgien. Pfizer har bland annat avtal om leverans av 300 miljoner doser till länder i Europeiska Unionen,[28] 120 miljoner doser till Japan,[29] 40 miljoner doser till Storbritannien och 20 miljoner doser till Kanada.[30] Vaccin för Nordamerika tillverkas i Pfizers fabrik i Kalamazoo i Michigan.

Vaccinet kräver lagring och distribution i mycket låg temperatur, -75°C, vilket kräver kryofrysar och begränsar användbarhet för fattiga länder.[källa behövs]

I USA och Europa sker leverans av vacciner genom Pfizer direkt från fabrik eller Pfizers centrallager till vaccinationscentraler. Vaccinen är tappad outspädd i 2 milliliters glasbehållare (avsedd för fem doser), som stoppas i kvadratiska hållare, som tar 195 behållare. Upp till fem hållare staplas i en kartong, vilken fylls med 11,3 kg torris.[31] Varje sändning har en internetuppkopplad termometer och en GPS-sändare.

Vaccinmottagaren kan vid mottagande av en vaccinförsändelse förvara vaccinet i kryofrysar i upp till sex månader eller förvara kartongerna som temporärt lager i upp till en månad, med återfyllning av torris var femte dag. Efter temporär lagring med återfyllning av torris, kan vaccinet förvaras i en vanlig kyl i fem dagar vid 2-8 °C. När det en gång tinats i kylskåpstemperatur, kan det inte åter frysas.[32]. Innan användning ska vaccinet spädas med 1,8 ml. steril fysiologisk saltlösning per glasbehållare[33]

Risker

[redigera | redigera wikitext]

Det har förekommit allergiska reaktioner mot PEG-komponenten, varför personer som tidigare haft svårare sådana reaktioner ej ges vaccinet.[34][35]

Jämförelse med Modernas covid-19-vaccin

[redigera | redigera wikitext]

Båda vaccinerna baseras sig på mRNA. Själva mRNA-molekylerna är dock lite olika och de har olika sammansättning i det lipidhölje, varmed vaccinet tar sig in i människans celler. Detta gör att de har olika krav på temperatur för lagring och hantering.[36] BioNTech har licensierat lipidsystemet ALC-0315 från Acuitas Therapeutics medan Moderna använder sitt egenutvecklade lipidsystem SM-102.[37]

Modernas vaccin mRNA-1273 ges i två 100 mikrogramdoser med minst 28 dagars mellanrum, medan Comirnaty ges i två 30 mikrogramdoser med minst 21 dagar emellan.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  • Denna artikel är delvis baserad på artikeln Tozinameran på engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Pfizer-BioNTech COVID-19 Vaccine (tozinameran) på Health Canadas webbplats den 9 december
  2. ^ ”Comirnaty - vaccin mot covid‍-‍19”. Läkemedelsverket. 2020-12-22. https://www.lakemedelsverket.se/sv/coronavirus/coronavaccin/comirnaty---vaccin-mot-covid-19. Läst 22 december 2020. 
  3. ^ [a b] Safety and Efficacy of the BNT162b2 mRNA Covid-19 Vaccine, Walsh et al. den 10 december 2020
  4. ^ ”Israelisk studie: Pfizers vaccin 99 procent effektiv skydd mot dödsfall”. DN.SE. 20 februari 2021. https://www.dn.se/varlden/israelisk-studie-pfizers-vaccin-99-procent-effektiv-skydd-mot-dodsfall/. Läst 21 februari 2021. 
  5. ^ [a b] ”BioNTech in China alliance with Fosun over coronavirus vaccine candidate”. Reuters. 15 mars 2020. https://www.reuters.com/article/biontech-fosunpharma-vaccine-collaborati/biontech-in-china-alliance-with-fosun-over-coronavirus-vaccine-candidate-idUSL8N2B90UW. 
  6. ^ ”Pfizer and BioNTech to Supply the European Union with 200 Million Additional Doses of COMIRNATY® | BioNTech” (på engelska). investors.biontech.de. https://investors.biontech.de/news-releases/news-release-details/pfizer-and-biontech-supply-european-union-200-million-additional/. Läst 1 juni 2021. 
  7. ^ ”Bloomberg - Are you a robot?”. www.bloomberg.com. https://www.bloomberg.com/tosv2.html?vid=&uuid=f98aa950-c26d-11eb-abac-37d08aff132f&url=L25ld3MvYXJ0aWNsZXMvMjAyMS0wMy0zMC9iaW9udGVjaC1yYWlzZXMtMjAyMS1jb3ZpZC12YWNjaW5lLXRhcmdldC10by0yLTUtYmlsbGlvbi1kb3Nlcw==. Läst 1 juni 2021. 
  8. ^ ”Product Storage and Dry Ice | CVDvaccine-US.com”. www.cvdvaccine-us.com. Arkiverad från originalet den 24 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210124024401/https://www.cvdvaccine-us.com/product-storage-and-dry-ice. Läst 1 juni 2021. 
  9. ^ Hopkins, Jared S. (30 mars 2021). ”Pfizer to Test Covid-19 Vaccine That Doesn’t Need Ultracold Storage” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/pfizer-to-test-covid-19-vaccine-that-doesnt-need-ultracold-storage-11617129345. Läst 1 juni 2021. 
  10. ^ Reichmuth A M et al (14 april 2016). ”mRNA vaccine delivery using lipid nanoparticles”. Therapeutic Delivery. 7 (5): 319–34. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5439223/. Läst 4 januari 2021. 
  11. ^ Cooney E. (1 december 2020). ”How nanotechnology helps mRNA Covid-19 vaccines work”. https://www.statnews.com/2020/12/01/how-nanotechnology-helps-mrna-covid19-vaccines-work/. Läst 4 januari 2021. 
  12. ^ Arashkia A et al. (15 oktober 2020). ”Severe acute respiratory syndrome‐coronavirus‐2 spike (S) protein based vaccine candidates: State of the art and future prospects”. sid. 5, fig 3. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/rmv.2183=. Läst 4 januari 2021. 
  13. ^ Cross, Ryan (March 6, 2021). ”Without these lipid shells, there would be no mRNA vaccines for COVID-19”. Chemical & Engineering News (American Chemical Society). https://cen.acs.org/pharmaceuticals/drug-delivery/Without-lipid-shells-mRNA-vaccines/99/i8. 
  14. ^ ”mRNA vaccines against COVID-19: Pfizer-BioNTech COVID-19 vaccine BNT162b2”. sid. 3, 8. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/338096/WHO-2019-nCoV-vaccines-SAGE_evaluation-BNT162b2-2020.1-eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y=. Läst 4 januari 2021. 
  15. ^ European Medicines Agency (EMA). ”Comirnaty: Product Information (PDF) (Report)”. https://www.ema.europa.eu/en/documents/product-information/comirnaty-epar-product-information_en.pdf. Läst 4 januari 2021. 
  16. ^ mRNA-sekvensen som pdf-fil: WHO MedNet. ”Messenger RNA encoding the full-length SARS-CoV-2 spike glycoprotein”. Arkiverad från originalet den 5 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210105162941/https://mednet-communities.net/inn/db/media/docs/11889.doc. Läst 4 januari 2021. 
  17. ^ ”BioNTech gets $445 million in German funding for vaccine”. Bloomberg.com. 15 september 2020. https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-09-15/biontech-gets-445-million-in-german-funding-for-covid-vaccine. 
  18. ^ ”Germany: Investment Plan for Europe - EIB to provide BioNTech with up to €100 million in debt financing for COVID-19 vaccine development and manufacturing”. Germany: Investment Plan for Europe - EIB to provide BioNTech with up to €100 million in debt financing for COVID-19 vaccine development and manufacturing. European Investment Bank. 11 juni 2020. https://www.eib.org/en/press/all/2020-144-eib-to-provide-biontech-with-up-to-eur-100-million-in-debt-financing-for-covid-19-vaccine-development-and-manufacturing. 
  19. ^ ”Pfizer CEO says he would've released vaccine data before election if possible”. Axios. 2020-11-09. https://www.axios.com/pfizer-ceo-says-he-wouldve-released-vaccine-data-before-election-if-possible-a4f0c822-bf49-4a04-ac7f-5275c8d895b4.html. 
  20. ^ ”Pfizer, BioNTech submit formal application to FDA to authorize Covid-19 vaccine”. Pfizer, BioNTech submit formal application to FDA to authorize Covid-19 vaccine. STAT. 20 november 2020. https://www.statnews.com/2020/11/20/pfizer-biontech-submit-formal-application-to-fda-to-authorize-covid-19-vaccine/. 
  21. ^ ”UK medicines regulator gives approval for first UK COVID-19 vaccine”. GOV.UK. 2 december 2020. https://www.gov.uk/government/news/uk-medicines-regulator-gives-approval-for-first-uk-covid-19-vaccine. 
  22. ^ ”Bahrain becomes second nation to grant emergency use for Pfizer, BioNTech vaccine” (på engelska). 5 december 2020. https://www.9news.com.au/world/coronavirus-news-bahrain-grants-emergency-use-for-pfizer-biontech-vaccine/7b3a0765-b872-4786-960f-b5bcb2aacef6. 
  23. ^ Kelly Grant (2020-12-09). ”Health Canada approves Pfizer's COVID-19 vaccine. Here's what you need to know about it”. The Globe and Mail. https://www.theglobeandmail.com/canada/article-health-canada-approves-pfizer-vaccine-heres-what-you-need-to-know/. 
  24. ^ ”First patient receives Pfizer Covid-19 vaccine”. First patient receives Pfizer Covid-19 vaccine. 8 december 2020. https://www.bbc.co.uk/news/uk-55227325. Läst 10 december 2020. 
  25. ^ ”EU-kommissionen godkänner det första säkra och verksamma vaccinet mot covid-19”. EU-kommissionen. 2020-12-21. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/ip_20_2466h. Läst 26 december 2020. 
  26. ^ First vaccine shipments will arrive in states on Monday på www.politico-com den 12 december 2020
  27. ^ Pfizer-BioNTech COVID-19 Vaccine den 12 december 2020
  28. ^ ”EU agrees to buy 300 million doses of the Pfizer/BioNTech Covid-19 vaccine”. CNN. 11 november 2020. https://www.cnn.com/2020/11/11/europe/eu-authorizes-contract-biontech-pfizer-vaccine-intl/index.html. 
  29. ^ ”Japan and Pfizer reach COVID-19 vaccine deal to treat 60 million people”. The Japan Times. 2020-08-01. https://www.japantimes.co.jp/news/2020/08/01/national/science-health/pfizer-coronavirus-vaccine-deal/.  Arkiverad 10 november 2020 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ ”Trudeau says promising new Pfizer vaccine could be 'light at the end of the tunnel'”. CBC News. 9 november 2020. https://www.cbc.ca/news/politics/trudeau-pfizer-vaccine-1.5795160. 
  31. ^ https://www.washingtonpost.com/health/2020/11/17/covid-vaccines-what-you-need-to-know/?arc404=true How will the vaccines be shipped? i Washington Post], läst den 18 december 2020
  32. ^ COVID-19 VACCINE U.S. DISTRIBUTION FACT SHEET på Pfizers webbplats den 20 november 2020
  33. ^ Comirnaty produktresumé och bipacksedel Läkemedelsverket 21 december 2020
  34. ^ ”mRNA vaccines against COVID-19: Pfizer-BioNTech COVID-19 vaccine BNT162b2”. sid. 7. https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/338096/WHO-2019-nCoV-vaccines-SAGE_evaluation-BNT162b2-2020.1-eng.pdf?sequence=1&isAllowed=y=. Läst 4 januari 2021. 
  35. ^ ”NIH launches study on allergic reactions caused by Pfizer's coronavirus vaccine. Daily Mail Online”. 22 december 2020. https://www.dailymail.co.uk/health/article-9079643/NIH-launches-study-allergic-reactions-caused-Pfizers-coronavirus-vaccine.html. Läst 4 januari 2021. 
  36. ^ What we know about Moderna's coronavirus vaccine and how it differs from Pfizer's på edition.cnn.com den 18 december 2020
  37. ^ Cross, Ryan (March 6, 2021). ”Without these lipid shells, there would be no mRNA vaccines for COVID-19”. Chemical & Engineering News (American Chemical Society). https://cen.acs.org/pharmaceuticals/drug-delivery/Without-lipid-shells-mRNA-vaccines/99/i8. 
v • r
Covid-19-vaccin
Vacciner
Covid-19-vaccin · Vaxzevria (Oxfords universitet/Astra Zenecas vaccin) · Comirnaty (Pfizer Biontech Covid-19 Vaccine) · CVnCoV (Curevac) · Janssens vaccin · Modernas vaccin · Coronavac · Covaxin · BBIBP-CorV · Sputnik V · Curevacs vaccin
Pfizer Biontech Covid-19 Vaccine
Vaccintillverkare
Vaccinutvecklare
Termer
v • r
Covid-19
Sjukdomen och viruset
Covid-19-pandemin · Miljöeffekter
Covid-19-pandemin i världen  · Europa  · Sverige  · Norge  · Finland
Smitta, sjukdom, följder
Smittskydd och åtgärder
Epidemiologi
Sverige
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Comirnaty&oldid=55814360”