Edgar Reuterskiöld – Wikipedia

Biskop
Edgar Reuterskiöld
Edgar_Reuterskiold.jpg
KyrkaSvenska kyrkan

StiftVäxjö stift, biskop
Period19281932
FöreträdareLudvig Lindberg
EfterträdareSam Stadener

Prästvigd2 juni 1913
Biskopsvigd7 oktober 1928 av Nathan Söderblom
Född19 oktober 1872
Göteborg
Död14 augusti 1932
Stockholm

Edgar Hans Kasimir Reuterskiöld, född 19 oktober 1872 i Göteborg, död 14 augusti 1932 i Stockholm, var en svensk religionshistoriker och biskop.

Reuterskiöld blev student 1892, filosofie doktor 1908 på en avhandling i religionshistoria betitlad "Till frågan om uppkomsten av sakramentala måltider, med särskild hänsyn till totemis-men", docent i religionshistoria 1910, teologie kandidat 1912, varefter han fick förordnande att vid teologiska fakulteten uppehålla den professur i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi som Nathan Söderblom innehade. År 1916 efterträdde han Söderblom som professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi, allt vid Uppsala universitet. Han prästvigdes 1913 och promoverades 1917 i Uppsala till teologie doktor. Han tog livlig del i den kristliga student- och gymnasiströrelsen och var inspektor på Göteborgs nation i Uppsala under 1919–1928, därefter blev han biskop i Växjö stift 1928–1932. Redan 1920 hade han varit aktuell för ett biskopsämbete.

Med sitt stora intresse för kyrkans praktiska angelägenheter fick Edgar Reuterskiöld uppdrag som exempelvis ledamot av styrelserna för olika kyrkliga undervisningsanstalter. Han var även en eftersökt talare vid kyrkliga konferenser och möten.

Reuterskiöld blev kommendör av Nordstjärneordens 1:a klass den 6 juni 1931 (ledamot 1923).

Edgar Reuterskiöld hade ett djupt intresse för iranska religioner, främst zoroastrismen, och skrev en monografi om Zarathustras religionshistoriska ställning.

Reuterskiöld var son till föreståndaren för Göteborgs privata elementarskola, löjtnant Heribert Reuterskiöld (1828–1889) och Christina, född Wessberg (1831–1916). Han ingick äktenskap 1908 med Annie, född Ekeroth (1885–1972), som var dotter till ingenjör Gösta Ekeroth (1858–1923) och hans första hustru Anna, född Wahlstedt (1862–1911).[1] Dottern Margareta (1914–1969) var byrådirektör och gift med Lennart Almén.[2]

Bibliografi (i urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Till frågan om uppkomsten af sakramentala måltider (gradualavhandling, 1908)
  • De nordiska lapparnas religion (1912)
  • Zarathustras religionshistoriska ställning (1914)
  • Den folkliga vidskepelsen och den svenska katekesen (1921)
  1. ^ 1872 års män, N S Lundström, Hasse W Tullbergs Boktryckeri, Stockholm 1927 s.155
  2. ^ Almén, Margareta A K i Vem är Vem?: Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge (andra upplagan, 1965)

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Oloph Bexell, Teologiska fakulteten vid Uppsala universitet 1916–2000. Historiska studier. (Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia 120.), sidorna 95–97
Företrädare:
Gustaf Granqvist
Inspektor för Smålands nation
1918–1919
Efterträdare:
Otto Lagercrantz
Företrädare:
Adolf Noreen
Inspektor för Göteborgs nation
1919–1928
Efterträdare:
Robin Fåhræus