French
DeutschEkstensholm gård – Wikipedia
| Ekstensholm gård | |
| Lapilan kartano (finska) | |
| Herrgård | |
 Ekstensholm gårds ägare ingenjör Gustaf Filip von Schantz med familjen framför huvudbyggnaden år 1904. | |
| Land |  Finland |
|---|---|
| Region | Egentliga Finland |
| Kommun | Nådendal |
| Ort | Ekstensholm |
| Arkitekt | Christian Friedrich Schröder |
| Byggherre | Lorentz Ekenberg |
| Färdigställande | 1763 |
| Arkitektonisk stil | Rokoko |
| Byggnadsmaterial | Tegel |
| Våningar | 2 |
Ekstensholm gård (finska: Lapilan kartano) är en herrgård på ön Ekstensholm i Nådendal i det finländska landskapet Egentliga Finland. Huvudbyggnaden i rokokostil är ritad av Christian Friedrich Schröder och färdigställdes år 1763. Museiverket har klassificerat Ekstensholm gård som en värdefull byggd kulturmiljö av riksintresse.[1][2][3]
Ön Ekstenshom ligger söder om ön Luonnonmaa och väster om Runsala ö i Åbo.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ekstensholm säteri bildades från de två hemmanen i Ekstensholm by på 1500-talet. På 1630-talet lades säterier i Ekstensholm och Keskiluoto samman och på 1790-talet blev också Suurenpää frälse en del av Ekstensholm. Gården ägdes av olika officersläkter under 1600-talet och i mitten av 1700-talet köptes gården av doktor Lorentz Ekenberg. Ekenberg lät uppföra den nuvarande huvudbyggnaden år 1763. Byggnaden ritades av Åbo stadsarkitekt Christian Friedrich Schröder. Schröder har ritat flera rokokoherrgårdar i Finland varav Ekstensholm gård tillsammans med Fagervig gård är de viktigaste exemplar av rokokoarkitektur i landet.[4][5][1][6]
Ekstensholm gård har haft många ägarfamiljer såsom Svärd, Starck, Schantz och Ekenberg.[1]
Huvudbyggnaden och gårdsmiljön
[redigera | redigera wikitext]Ekstensholm gård i tegel har två våningar och ett mansardtak. Huvudbyggnaden färdigställdes i rokokostil år 1763. Ekstensholm gård är en av de tidigaste herrgårdar i Finland med mansardtak. Rum i byggnaden har delats enligt karolinsk stil och största delen av den ursprungliga fasta inredningen har bevarats från 1700-talet. Till gårdsmiljön hör bostads- och ekonomibyggnader från 1700-1900-talen samt med engelsk park från 1700-talet. Engelska parker var sällsynta på dåtida herrgårdar.[7][1]
Byggnaderna som heter Ylärivi och Alarivi är äldre än själva huvudbyggnaden och också i bättre skick än huvudbyggnaden på grund av renovering. De historiska byggnaderna i gårdsmiljön har bevarats väl och hela gårdsmiljön är en värdefull byggd kulturmiljö av riksintresse och därmed skyddat enligt lag.[1][7]
-
Ekstensholm gårds sal år 1914 -
Gårdens aula år på 1910-talet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”Lapilan kartano - RKY ι Kohdetiedot” (på finska). www.rky.fi. Museiverket. http://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=103. Läst 9 mars 2023.
- ^ ”Nådendal i skärgården” (på svenska). Destination Finland Seaside Kb. https://www.skargardenfinland.com/index.php/destinations/135-naantali-municipality. Läst 9 mars 2023.
- ^ ”Finto: Allärs: Ekstensholm”. finto.fi. https://finto.fi/allars/sv/page/Y45823. Läst 9 mars 2023.
- ^ ”Muurihautapaikat ja hautausvaakunat” (på finska). web.archive.org. Nådendals församling. 28 augusti 2017. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170828010932/http://www.naantalinseurakunta.fi/hautausvaakuna. Läst 9 mars 2023.
- ^ ”Luonnonmaan ja Lapilan ym. saarien osayleiskaavan tarkistus – Lähtötietoraportti” (på finska). web.archive.org. Nådendals stad. 28 augusti 2017. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170828061659/http://www.naantali.fi/kaavoitus_ja_mittaus/kaavoitus/Yleiskaavat/Luonnonmaan_oykm/fi_FI/osayleiskaava/_files/92876055181269592/default/Luonnonmaa_%20l%C3%A4ht%C3%B6tietoraportti_201205_highres.pdf. Läst 9 mars 2023.
- ^ ”"Herrgården Ekstensholm (fi Lapila) i Nådendal på ön med samma namn." på Arkivkopia”. arkivkopia.se. https://arkivkopia.se/sak/aboaka-2376. Läst 9 mars 2023.
- ^ [a b] ”Naantalin Lapila rakennuskieltoon” (på finska). ts.fi. 15 februari 2005. https://www.ts.fi/uutiset/1074025728. Läst 9 mars 2023.