Elis Elmgren – Wikipedia

Elis Elmgren
Född20 december 1911
Råda församling, Härryda kommun
Död5 maj 1964 (52 år)
Högsbo, Göteborgs kommun
YrkeFörfattare, litteraturkritiker
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam19481964
PriserSveriges Radios lyrikpris (1961)

Elis Alfonso Elmgren,[1] född 20 december 1911 i Råda socken, Göteborgs och Bohus län, död 5 maj 1964 i Högsbo, Göteborg, var en svensk författare och litteraturkritiker.

Elis Elmgren, som var son till Ernst och Wally Elmgren, var till yrket kontorist.[2] Han framträdde med ett antal diktsamlingar i det estetisk-romantiska klimatet från det sena 1940-talet.[3] I en artikel i tidskriften Utsikt 1949 förespråkade han tillsammans med Staffan Larsson en ”poetisk metod” huvudsakligen grundad på associationer.[4] Från 1950 var han verksam som litteraturkritiker i Göteborgs-Posten.[3]

  • Syrenernas nederlag: dikter (Stockholm: Bonnier, 1948)
  • Landskap kring ordet (Stockholm: Bonnier, 1949)
  • Blindo: dikter (Stockholm: Bonnier, 1955)
  • Okänd värld: från verklighetens gränsland (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1959)
  • Över molnen: dagsvers, red. Staffan Larsson (Stockholm: Gummesson, 1964)
  • Maneten: Göteborgs författarsällskaps jubileumsbok, red. (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1960)

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]