Ernst Löfström – Wikipedia

Ernst Berthold Löfström (ryska: Эрне́ст Лавре́нтьевич Ле́встрем; använde även sin mors släktnamn Toll)^[1], född 31 maj 1865 i Viborg, död 5 januari 1937 i Helsingfors, var en finländsk militär.

Löfström tjänstgjorde under första världskriget i Ryssland som kommendör för ett regemente och en division. Under finska inbördeskriget var han till en början chef för Savolaxgruppen, efter Tammerfors fall i april kommendör för Östarmén.

År 1927 utnämndes han till infanterigeneral; mellan 1919 och 1928 var han inspektör för infanteriet.

• Löfström, Ernst Berthold