Extrapolering – Wikipedia

Extrapolering är estimering av mätvärden utanför ett mätområde.

Användning

Extrapolering kan användas för att gissa mätvärden i ett område där det inte går att mäta. Extrapolering används även för att uppskatta antalet fåglar i mycket stora flockar, exempelvis starar i en murmuration.

Extrapolering används bland annat inom företagsekonomin för att till exempel uppskatta företagets vinst vid slutet av året. Om vinsten fram till och med april är 500 000 kronor så vore en simpel extrapolering:

(500 000 kronor / 4 månader) * 12 månader = 1 500 000 kronor

Faror med extrapolering

Att extrapolera kan lätt leda till grovt felaktiga resultat, till exempel om man har ett betydligt större tidsintervall än vad mätvärdena omfattar. Då följer man tangenten i stället för själva kurvan.^[1] Börskurser är inte lätta att extrapolera.^[2] Därför bör man iaktta försiktighet, använda så precisa modeller som möjligt och lita till extrapolering endast när det inte finns andra utvägar.

Se även

Referenser

^ Grimvall, Göran; Olof Lindgren (1994). Långtidsuppförandet hos tekniska system. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-39101-3
^ Nathan Collier, Autar Kaw, Jai Paul, Michael Keteltas. ”The Dangers of Extrapolation”. Maplesoft. https://www.maplesoft.com/applications/view.aspx?SID=4375&view=html. Läst 23 april 2021.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Extrapolering.
Bilder & media

[1] Grimvall, Göran; Olof Lindgren (1994). Långtidsuppförandet hos tekniska system. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-39101-3

[2] Nathan Collier, Autar Kaw, Jai Paul, Michael Keteltas. ”The Dangers of Extrapolation”. Maplesoft. https://www.maplesoft.com/applications/view.aspx?SID=4375&view=html. Läst 23 april 2021.

[1]

[2]