Fardume träsk – Wikipedia

Fardume träsk
(Fardumeträsk)
Insjö
Fardume träsk sett från Fardume slott
Fardume träsk sett från Fardume slott
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänGotlands län
KommunGotlands kommun
LandskapGotland
SockenHellvi socken
Koordinater 
  WGS 8457°47′15″N 18°54′57″Ö / 57.78758°N 18.91583°Ö / 57.78758; 18.91583 (Fardume träsk)
  SWEREF 99 TM6411795, 732752
Map
Karta över sjön Fardume träsk.
Mått
Areal3,4 km² [1]
Höjd6 m ö.h. [2]
Strandlinje10,2 km [2]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeGothemån-Snoderåns kustområde (118117)
UtflödeBångå
VattendragsID­ (VDRID)640541-168297
GeoNames2715365
Status[1]
Ekologisk status God
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Nej
Vattenuttag Nej
KällaVISS (SE641007-168425)
Övrigt
SjöID641007-168425
ID vattenförekomstSE641007-168425
Vattenytans ID (VYID)641124-168499
VattendistriktVattenmyndigheten Södra Östersjön (SE4)
Limnisk ekoregionSydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)641120-168478
NamnUtloppet av Fardumeträsk
Areal28,88 km²
Vattenytor3,49 km²
Sjöprocent12,08 %
Ackumulerad areal uppströms28,88 km²
Biflödesordning1
UtflödeBångå
VattendragsID (VDRID)640541-168297
Avstånd till havet5,4 km
Medelhöjd24 m ö.h.
Område nedströms640957-168414
Källor[3][4][5]

Fardume träsk är en sjö i Gotlands kommunGotland. Sjön avvattnas av vattendraget Bångå. Vid provfiske har bland annat abborre, gers, gädda och mört fångats i sjön.[6]

Fardumeträsk är 3,5 km² stor och därmed Gotlands tredje största efter Bästeträsk och Tingstäde träsk. Den tillförs kalkmättat vatten från omgivningen, och kalken fälls ut i sjön som bleke som bildar mäktiga sedimentbankar på sjöns botten. Då sjön sänktes i slutet av 1800-talet och nu är mycket grund når blekebankarna på sina håll nästa upp till sjöns yta. Bladvass och ag täcker stora delar av sjöns yta.[7]

Sjön har ett betydande fågelliv. I början av 1900-talet bedrev man en hänsynslös jakt på fåglarna här, men 1937 tog markägarna ett eget initiativ att fridlysa sjön. Knölsvan och skäggdopping, som först på 1930-talet kom till Gotland hade sina första häckningsplatser i Fardumeträsk. Även ovanligare arter förekommer även som den bruna kärrhöken och dvärgmåsen. Rördrommen har en av sina få fasta Gotlandslokaler.[7]

Storholmen, sjöns enda ö är något så ovanligt som en högmosse bildad mitt ute i sjön.[7] Den är naturreservat. Ön täcks av ett stort antal mossarter och tallskog, liksom skvattram, kråkbär och tranbär. I sydvästra delen av sjön finns också de små holmarna Norrgårdholm och Blåbärsholm.

Den bästa överblicken över sjön har man från en tipp som ligger invid sjöns nordöstra strand. Fardume gård och ruinen efter ett medeltida stenhus, Fardume slott, ligger i närheten av observationsplatsen, där även en parkeringsplats finns.

Delavrinningsområde

[redigera | redigera wikitext]

Fardume träsk ingår i delavrinningsområde (641120-168478) som SMHI kallar för Utloppet av Fardumeträsk. Avrinningsområdets medelhöjd är 24 meter över havet och ytan är 28,88 kvadratkilometer. Det finns inga delavrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Delavrinningsområdets utflöde Bångå mynnar i havet.[5] Delavrinningsområdet består mestadels av skog (52 %) och jordbruk (30 %). Avrinningsområdet har 3,49 kvadratkilometer vattenytor vilket ger avrinningsområdet en sjöprocent på 12,1 %.[4]

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[6]

  1. ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 
  7. ^ [a b c] Kloth, Jens-Henrik; Lovén, Ulf (1987) [1987]. Gotlands natur – en reseguide. Stockholm: Bonnier Fakta, Länsstyrelsen i Gotlands län. sid. 79–80. Libris 8350245. ISBN 91-34-50860-0