Finska armen – Wikipedia

Finska armen, även kallat Lapska armen, omfattar det utskjutande område som utgör den nordvästligaste delen av Finland, i Enontekis kommun i Lappland.

Fjället Saana invid Kilpisjärvi i väster och ett tjugotal övriga i Lapska armens ödemarksområde i norr är de enda finska fjäll som når över tusen meter över havet.

I Finska armens västra hörn finns Malla naturreservat på 31 km², första gången fredat 1916, då Finland ännu hörde till det ryska imperiet, och naturreservat sedan 1938. Vandringsleden mellan Kilpisjärvi by och Treriksröset går över Malla-fjällen, som reser sig från sjön Kilpisjärvis strand. Nordkalottleden, från Kvikkjokk via Kilpisjärvi till Kautokeino följer denna led en bit.^[1]

Tre ödemarksområden finns i Lapska armen:

• Lapska armens ödemarksområde, mot Norge i den nordligaste delen av armen
• Pöyrisjärvi ödemarksområde, mot Norge i den östra delen av armen
• Tarvantovaara ödemarksområde, mot Norge i den centrala delen av armen

Dessutom finns Pallas-Ounastunturi nationalpark delvis i Finska armen, Pulju ödemarksområde och Lemmenjoki nationalpark strax öster och Øvre Anarjohka nationalpark strax norr om den.

Ödemarksområdet Lapska armen är det näststörsta (2206 km²) och mest besökta ödemarksområdet i Finland. Raittijärvi lappby har ännu åretruntboende invånare.^[2]

Pöyrisjärvi ödemarksområde gränsar till Øvre Anarjohka nasjonalpark. Området har traditionellt varit viktiga fiske-, jakt- och renskötselområden. Kalkujärvi och Pöyrisjärvi lappbyar ligger i området, med bosättning en del av året.^[3]

Naturförfattaren Yrjö Kokko skrev sin bok Sångsvanens land^[4] (1950) efter att ha sett svanar häcka i Tarvantovaara-området. Boken ledde till att sångsvanen fredades.^[5]