Fjällruta – Wikipedia
Fjällruta | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ranunkelordningen Ranunculales |
Familj | Ranunkelväxter Ranunculaceae |
Släkte | Rutasläktet Thalictrum |
Art | Fjällruta T. alpinum |
Vetenskapligt namn | |
§ Thalictrum alpinum |
Fjällruta (Thalictrum alpinum) är en lågväxt flerårig ört som blir 10–20 centimeter hög. Fjällruta förekommer i högfjällsområden på norra halvklotet, från den Skandinaviska halvön och österut till Sibirien och i vissa bergsområden som Alperna, Pyrenéerna, Kaukasus och Himalaya. Den växer också på Island, Färöarna och Grönland, samt i norra Nordamerika.
I Sverige är den vanlig i fjälltrakterna men förekommer också i skogar nedan fjällen. Den växer på något fuktig kalkrik mark.
Fjällrutan har en gracil, ogrenad stjälk och små blommor som bildar en gles klase. Kronbladen är cirka 3 millimeter långa och har en purpurviolett färg. Pollineringen sker med hjälp av vinden. Vid stjälkens bas finns dubbelt parflikiga blad med spröda, närmast runda småblad.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Fjällrutans artepitet, alpinum, syftar på att den växer i fjälltrakter. Andra äldre svenska namn på fjällruta är fjällängsruta och fjällvera.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Lundevall, Carl-Fredrik & Björkman, Gebbe. Vilda växter i Norden, 2007, ICA bokförlag (s. 80).