Flugsvampar – Wikipedia

	Flugsvampar
	Röd flugsvamp
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Svampar; Fungi
Stam	Basidiesvampar; Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Agaricales
Familj	Amanitaceae
Släkte	Flugsvampar; Amanita
Vetenskapligt namn
	§ Amanita
Auktor	Pers. 1794
Undersläkten
	Amanita; Lepidella;

Uppslagsordet ”Flugsvamp” leder hit. För webbplatsen för narkotikahandel, se Flugsvamp (webbplats).

Flugsvampar (Amanita) är ett släkte av svampar med över 700 beskrivna arter^[2] och förmodligen flera hundra till som är obeskrivna.^[3] I släktet ingår många giftiga arter, däribland de dödliga vit flugsvamp och lömsk flugsvamp. Släktet innehåller dock några ätliga arter och många oätliga om inte direkt giftiga. Typart för släktet är röd flugsvamp (A. muscaria).

Släktnamnets etymologi

Släktnamnet Amanita kommer via latinet från grekiska ἀμανῖται (amanitai, pluralis), som var namnet på någon svamp; ett möjligt ursprung till namnet är berget Amanos i nuvarande Turkiet.^[4]

Systematik

Släktet delas upp i två undersläkten, Amanita respektive Lepidella. Undersläktet Amanita delas sedan upp i sektionerna Amanita (egentliga flugsvampar), Vaginatae (kamskivlingar) och Caesareae. Lepidella delas upp i sektionerna Lepidella, Amidella, Phalloideae och Validae.

Beskrivning

Flugsvamparna har i början av sin utveckling ett yttre hylle, som omger svampen som en säck.^[5] När hyllet brustit bildar den nedre delen en hos många arter bildar en så kallad strumpa på foten (se bild på lömsk flugsvamp) och/eller så kallade hylleplättar på hatten (jämför bilden på röd flugsvamp).^[5] De gifter som arterna i släktet producerar är framförallt amatoxiner, främst amanitin. Flera arter tillverkar även ibotensyra och muskimol. Giftet muskarin har fått sitt namn efter den röda flugsvampen, men finns bara i mindre mängder i denna. Fallotoxin finns främst i lömsk flugsvamp, men även i mycket små mängder i rodnande flugsvamp.

Arter (urval)

Brun flugsvamp (A. regalis)
Brun kamskivling/brunstrimmig flugsvamp (A. fulva)
Flockflugsvamp (A. strobiliformis)
Grå kamskivling (A. vaginata)
Gråfotad flugsvamp (A. excelsa)
Gul flugsvamp (A. gemmata)
Gulbrämad flugsvamp (A. franchetii)
Jättekamskivling/parkflugsvamp (A. ceciliae)
Lömsk flugsvamp (A. phalloides)
Mörkringad flugsvamp (A. porphyrea)
Orange kamskivling (Amanita crocea)
Panterflugsvamp (A. pantherina)
Rodnande flugsvamp (A. rubescens)
Röd flugsvamp (A. muscaria)
Spetsvårtig flugsvamp (A. solitaria)
Vit flugsvamp (A. virosa)
Vitgul flugsvamp (A. citrina)
Amanita arctica
Amanita aurantiaca
Amanita beckeri
Amanita calyptroderma
Amanita groenlandica
Amanita inopinata
Amanita karea
Amanita magnivolvata
Amanita mortenii
Amanita mumura
Amanita mutabilis
Amanita nehuta
Amanita nigrescens
Amanita nothofagi
Amanita olivaceogrisea
Amanita pareparina
Amanita pekeoides
Amanita pumatona
Amanita singeri
Amanita taiepa

Källor

Tryckta källor

Lohmeyer, Till R.; Künkele, Ute; Sahlin, Olle (2008). Svampar: [plockning och artbestämning : mer än 600 arter]. Bath: Parragon. sid. 61–67. Libris 10946068. ISBN 978-1-4075-2405-4 (inb.)

Webbkällor

Tulloss, Rodham E.; Yang, Zhu-liang (10 oktober 2009). ”Studies in the Genus Amanita Pers. (Agaricales, Fungi)”. http://pluto.njcc.com/~ret/amanita/mainaman.html. Läst 12 februari 2010.

Noter

^ ”MycoBank, the fungal website: Amanita Pers. 1794” (på engelska). 1 januari 2000. http://www.mycobank.org/MycoTaxo.aspx?Link=T&Rec=17045. Läst 13 februari 2010.
^ ”Amanita | COL”. www.catalogueoflife.org. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/T7Z. Läst 12 december 2022.
^ Zhang, Ping; Tang, Li-Ping; Cai, Qing; Xu, Jian-Ping (2015-06-09). ”A review on the diversity, phylogeography and population genetics of Amanita mushrooms”. Mycology 6 (2): sid. 86–93. doi:10.1080/21501203.2015.1042536. ISSN 2150-1203. PMID 30151317. PMC: 6106075. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6106075/. Läst 12 december 2022.
^ August A. Imholtz, Jr., ”Fungi and Place‑Names, the Origin of Boletus” i The American Journal of Philology, volym 98, nummer 1 vårnumret 1977), sidorna 71–76. doi:10.2307/294004
^ [a b] ”Ordlista”. Svampguiden. http://svampguiden.com/ordlista/lista/. Läst 1 september 2023.

[1] ”MycoBank, the fungal website: Amanita Pers. 1794” (på engelska). 1 januari 2000. http://www.mycobank.org/MycoTaxo.aspx?Link=T&Rec=17045. Läst 13 februari 2010.

[2] ”Amanita | COL”. www.catalogueoflife.org. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/T7Z. Läst 12 december 2022.

[3] Zhang, Ping; Tang, Li-Ping; Cai, Qing; Xu, Jian-Ping (2015-06-09). ”A review on the diversity, phylogeography and population genetics of Amanita mushrooms”. Mycology 6 (2): sid. 86–93. doi:10.1080/21501203.2015.1042536. ISSN 2150-1203. PMID 30151317. PMC: 6106075. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6106075/. Läst 12 december 2022.

[4] August A. Imholtz, Jr., ”Fungi and Place‑Names, the Origin of Boletus” i The American Journal of Philology, volym 98, nummer 1 vårnumret 1977), sidorna 71–76. doi:10.2307/294004

[SG-5] [a b] ”Ordlista”. Svampguiden. http://svampguiden.com/ordlista/lista/. Läst 1 september 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]