Fredrik Vilhelm I av Preussen – Wikipedia

Fredrik Vilhelm I av Preussen
Fredrik Vilhelm I av Preussen
Kung i Preussen
Regeringstid	25 februari 1713 – 31 maj 1740
Företrädare	Fredrik I av Preussen
Efterträdare	Fredrik II av Preussen
Kurfurste och Markgreve av Brandenburg som Fredrik Vilhelm II av Brandenburg
Regeringstid	25 februari 1713 – 31 maj 1740
Företrädare	Fredrik I av Preussen
Efterträdare	Fredrik II av Preussen
Gemål	Sofia Dorotea av Hannover
Barn	1) Wilhelmine av Preussen (1709–1758) 2) Fredrik II av Preussen (1712–1786), kung av Preussen 3) Fredrika Lovisa av Preussen (1714–1784) 4) Filippa Charlotta av Preussen (1716–1801) 5) Sofia Dorothea av Preussen (1719–1765) 6) Lovisa Ulrika av Preussen (1720–1782), drottning av Sverige 7) August Vilhelm av Preussen (1722–1758) 8) Anna Amalia av Preussen (1723–1787) 9) Henrik av Preussen (1726–1802) 10) August Ferdinand av Preussen (1730–1813)
Ätt	Hohenzollern
Far	Fredrik I av Preussen
Mor	Sofia Charlotta av Hannover
Född	14 augusti 1688 Berlin, Kurfurstendömet Brandenburg
Död	31 maj 1740 (51 år) Potsdam, Preussen
Begravd	Ursprungligen Garnisonkirche, Potsdam (förstörd) Kaiser-Friedrich-Mausoleum, Potsdam (idag)
Monogram

Fredrik Vilhelm I (ty. Friedrich Wilhelm I.), känd som Soldatkungen, född 14 augusti 1688, död 31 maj 1740, var kung i Preussen från 1713 till sin död. Han var son till Fredrik I av Preussen och dennes andra hustru Sofia Charlotta av Hannover, samt far till den preussiske kungen Fredrik II (den Store) och den svenska drottningen Lovisa Ulrika.

Som ny kung gjorde Fredrik Vilhelm genast med fast hand slut på partistriderna vid hovet och avskedade kammarherrar, konstnärer och lyxhantverkare som stått i hans fars tjänst. Med endast 10–11 000 thaler årligen betalade han utgifterna för sin hovhållning. De många hundra tusen som han på så sätt sparade in använde han på hären. Redan första året ökade han den med sju regementen. En extremt sträng disciplin infördes, lydnaden blev obetingad och precisionen vid övningarna oerhörd. Infanteriets eldgivning blev snabbare än förr, sedan järnladdstocken införts i den preussiska armén.^[1]

I Preussens historia betecknar Fredrik Vilhelm I:s regeringstid en reform- och organiseringsperiod. Han var en initiativrik, energisk natur med obändlig vilja, en envåldshärskartyp, vars personliga insatser nådde till alla förvaltningens områden. I nästan allt var han sin faders motsats: hans puritanska läggning kombinerad med hans sparsamhetspolitik tillät inget hovliv i tidens stil. Fredrik Vilhelm inriktade sig på att upphäva partikularismen i den löst sammanfogade preussiska staten.

Han förenklade rättsproceduren, men lyckades inte åstadkomma ett enhetligt preussiskt rättsväsen. Däremot centraliserades finansförvaltningen genom generaldirektoriet 1723, vars instruktion han själv författat. Statsfinanserna, till stor del baserade på kronans domäner, var vid hans död vid mycket gott tillstånd. Fredrik Vilhelm förbättrade städernas förvaltning genom att bryta rådssläkternas makt. Näringarna stöddes enligt strängt merkantilistiska principer.

Åtgärder vidtogs även för att höja folkbildningen, och 1717 dekreterades skoltvång. Särskild omsorg ägande Fredrik Vilhelm åt härens organisation: dess styrka fördubblades och baserades huvudsakligen på den inhemska befolkningen och uppdelades i värvningsområden, "kantoner". Från denna tid blev den preussiska exercisen ett mönster.^[2] Han blev känd redan under sin levnad för att vara mycket intresserad av allt som rörde det militära och han satte också upp ett garde i Potsdam med speciellt långa soldater.

Genom freden i Stockholm 1720 vann Preussen Stettin och delar av Vorpommern. Trots Fredrik Vilhelms militära intressen blev hans regering fredlig. Fredrik Vilhelm skapade det preussiska ämbetsmannaståndet, och det var han som gav Preussen dess militära och byråkratiska prägel. Fredrik Vilhelms despotiska sinnelag framträdde även i familjelivet, särskilt i förhållandet till äldste sonen, den senare kung Fredrik II av Preussen.^[2]

Fredrik Vilhelm avled 1740 och begravdes i Garnisonkirche i Potsdam. Efter att sarkofagen flyttats under andra världskriget och Garnisonkirche förstörts i ett bombanfall, förvarades Fredrik Vilhelms kvarlevor under många år på Burg Hohenzollern innan de 1991 flyttades till sin nuvarande plats i Kaiser-Friedrich-Mausoleum i Friedenskirche i Potsdam.

Fredrik Vilhelm gifte sig 1706 med Sofia Dorotea av Hannover (född 1687, död 1757, dotter till kung Georg I av Storbritannien och Sofia Dorotea av Celle).

Familjelivet blev efter hand allt annat än lyckligt, eftersom Fredrik Vilhelm hade ett våldsamt humör och inte drog sig för att misshandla både maka och barn. Förhållandet till äldste sonen Fredrik var omtalat mycket dåligt.

1. Wilhelmine av Preussen (1709–1758), gift 1731 med markgreve Fredrik III av Brandenburg-Bayreuth.
2. Fredrik II (1712–1786), mer känd som Fredrik den store, kung av Preussen från 1740 till sin död.
3. Louise (1714–1784), gift 1729 med markgreve Karl Vilhelm Fredrik av Brandenburg-Ansbach.
4. Filippa Charlotta (1716–1801), gift 1733 med hertig Karl I av Braunschweig-Wolfenbüttel.
5. Sofia Dorothea (1719–1765), gift 1734 med markgreve Fredrik Vilhelm av Brandenburg-Schwedt.
6. Lovisa Ulrika (1720–1782), gift 1744 med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik och därmed drottning av Sverige från hans trontillträde 1751 till hans död 1771 samt mor till de svenska kungarna Gustav III och Karl XIII.
7. August Vilhelm av Preussen (1722–1758), guvernör av Pommern, gift 1742 med hertiginnan Lovisa Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel samt far till Fredrik Vilhelm II av Preussen.
8. Anna Amalia (1723–1787), abbedissa i Quedlinburgs stift.
9. Henrik (1726–1802), gift 1752 med prinsessan Wilhelmina av Hessen-Kassel.
10. August Ferdinand av Preussen (1730–1813), gift 1755 med sin systerdotter, Elisabeth Louise av Brandenburg-Schwedt.

• Huset Hohenzollern
• Wikimedia Commons har media som rör Fredrik Vilhelm I av Preussen.
  Bilder & media
• Wikiquote har citat av eller om Fredrik Vilhelm I av Preussen.

  Citat