Gösta Hillberg – Wikipedia

Gösta Hillberg
FöddNils Fredrik Gösta Hillberg
28 juli 1877
Finland
Död30 mars 1958 (80 år)
Hedvig Eleonora församling, Stockholm, Sverige
MakaBerta Schantz
(1908–1957; hennes död)
IMDb SFDb

Nils Fredrik Gösta Hillberg, född 28 juli 1877 i Finland, död 30 mars 1958 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk skådespelare.

Hillberg var först engagerad vid Vasateatern, Svenska Teatern och Sydsvenska skådebanan och därefter vid Dramaten[1] 1907–1938. Han var son till skådespelaren Emil Hillberg.

Gösta Hillberg var från 1908 gift med skådespelaren Berta Schantz. De är begravda på Solna kyrkogård.[2]

Rollporträtt

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1898 La Bordette Marcelle
Victorien Sardou
Vasateatern[3]
Peter Kungsämnena
Henrik Ibsen
Harald Molander Vasateatern[4]
Gustave Kameliadamen
Alexandre Dumas d.y.
Vasateatern[5]
1899 Jon Stor-Klas och Lill-Klas
Gustaf af Geijerstam
Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[6]
Gubben Hilse Vävarna
Gerhart Hauptmann
Harald Molander Svenska teatern, Stockholm[7]
Jakob Israel Gustav Vasa
August Strindberg
Svenska teatern, Stockholm[8]
1905 Aubert Greven av Antwerpen
Per Hallström
Svenska teatern, Stockholm[9]
Lågor i dunklet
Enrico Annibale Butti
Svenska teatern, Stockholm[10]
1906 Madignet Fruarna Montanbrèche
Clairville och Victor Bernard
Svenska teatern, Stockholm[11]
Sten, stenhuggarmästare Gillets hemlighet
August Strindberg
Karl Hedberg Svenska teatern, Stockholm[12]
Trubaduren Gurre
Holger Drachmann
Svenska teatern, Stockholm[13]
Småborgare
Maksim Gorkij
Svenska teatern, Stockholm[14]
Pelléas Pelléas och Mélisande
Maurice Maeterlinck
Svenska teatern, Stockholm[15]
1908 La Grange De löjliga preciöserna
Molière
Emil Grandinson Dramaten
Vastl Samvetets mask
Ludwig Anzengruber
Gustaf Linden Dramaten
1915 Sérignan Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1918 Greve d'Eguzon Äventyret
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers
Karl Hedberg Dramaten
1919 Ernst Walther Fanvakt
Otto Rung
Tor Hedberg Dramaten
1920 Sommersberg Markis von Keith
Frank Wedekind
Karl Hedberg Dramaten
Bafourdin Låt oss skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Karl Hedberg Dramaten
1921 Francis Hemkomsten
Robert de Flers och Francis de Croisset
Karl Hedberg Dramaten
Pastor Köhler Svenskt folk
Ivar Thor Thunberg
Gustaf Linden Dramaten
Kurt Dödsdansen
August Strindberg
Gustaf Linden Dramaten
Mazzim Dunn Villa Hjärtedöd
George Bernard Shaw
Karl Hedberg Dramaten
Hugo Porträttet
Karl Sloboda
Karl Hedberg Dramaten
Nigel Bellamy Jokern
H. Marsh Harwood
Olof Molander Dramaten
1922 Daurat Den leende fru Madeleine
André Obey och Denys Amiel
Olof Molander Dramaten
Fadern Den objudna gästen
Maurice Maeterlinck
Olof Molander Dramaten
Lambert Braun Andras affärer
Gustaf af Geijerstam
Gustaf Linden Dramaten
von Sternfeldt Erna
Einar Fröberg
Gustaf Linden Dramaten
Clive Champion-Cheney Cirkeln
W. Somerset Maugham
Gustaf Linden Dramaten
Ottokar Peter Peter
Curt Goetz
Karl Hedberg Dramaten
Markis de Monferrat Riddar Blåskäggs åttonde hustru
Alfred Savoir
Olof Molander Dramaten
En herre Älskog
Arthur Schnitzler
Karl Hedberg Dramaten
Champeaux Duvals skilsmässa
Alexandre Bisson och Antony Mars
Gustaf Linden Dramaten
1923 Valdemar Kära släkten
Gustav Esmann
Tor Hedberg Dramaten[16]
John Worthing Mister Ernest
Oscar Wilde
Gustaf Linden Dramaten
Domaren Föräldrar
Otto Benzon
Olof Molander Dramaten
Pastor John Treherne Den beundrandsvärde Crichton
J. M. Barrie
Karl Hedberg Dramaten
Slang Värdshuset Råbocken
Oliver Goldsmith
Olof Molander Dramaten
1924 Yngve Äventyrens värld
Christian Günther
Karl Hedberg Dramaten
1925 Saint-Gaudens Kameliadamen
Alexandre Dumas d. y.
Olof Molander Dramaten
Archie Wells Storstädning
Frederick Lonsdale
Olof Molander Dramaten
Stogumber Sankta Johanna
George Bernard Shaw
Gustaf Linden Dramaten
1926 Doktor Dionisio Genoni Henrik IV
Luigi Pirandello
Gustaf Linden Dramaten
Greven av Albafiorita Värdshusvärdinnan
Carlo Goldoni
Karl Hedberg Dramaten
1927 Ernst Ingerson Ombord
Prins Wilhelm
Olof Molander Dramaten
Grange Doktor Mirakel
Robert de Flers och Franois de Croisset
Karl Hedberg Dramaten
1928 Bankiren Hoppla, vi lever!
Ernst Toller
Per Lindberg Dramaten
Lord Alcar Ryktbarhet
Arnold Bennett
Gustaf Linden Dramaten
Lagstiftaren Fåglarna
Aristofanes
Olof Molander Dramaten
1929 Ledinger Siegfried
Jean Giraudoux
Olof Molander Dramaten
1930 Larkin Ungkarlspappan
Edward Childs Carpenter
Olof Molander Dramaten
1931 Brander Thalias barn
Tor Hedberg
Gustaf Linden Dramaten
Bennet Känslornas marknad
Roger Ferdinand
Gustaf Linden
Ivar Kåge
Dramaten
Crassus, kolonialminister Karusellen
George Bernard Shaw
Gustaf Linden Dramaten
Mr Perker Pickwick-klubben
František Langer efter Charles Dickens
Olof Molander Dramaten
1932 Greve Corb Majestät
Marika Stiernstedt
Olof Molander Dramaten
Lukas Lukitj Chlopov Revisorn
Nikolaj Gogol
Alf Sjöberg Dramaten
1933 Hans Brask Mäster Olof
August Strindberg
Olof Molander Dramaten
Sir Robert Arnwood En fågel i handen
John Drinkwater
Rune Carlsten Dramaten
1934 Bassano De hundra dagarna
Benito Mussolini och Giovacchino Forzano
Rune Carlsten Dramaten
Master Cotton Per Gynt (Peer Gynt)
Henrik Ibsen
Per Lindberg Kungliga Operan[17]
Doktorn För sant att vara bra
George Bernard Shaw
Rune Carlsten Dramaten
Achille de Rosalba Den italienska halmhatten
Eugene Labiche
Olof Molander Dramaten
Dr Alton En hederlig man
Sigfrid Siwertz
Alf Sjöberg Dramaten
1935 Trädgårdsmästare Thun Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
Mouvrier, presidentens sekreterare Den gröna fracken
Gaston Arman de Caillavet
Rune Carlsten Dramaten
1937 Järnhandlare Kohlman Fridas visor
Birger Sjöberg
Rune Carlsten Dramaten
Ernst, Evas far Eva gör sin barnplikt
Kjeld Abell
Rune Carlsten Dramaten
Svelvik
Prästen
Börsmänniskan
Vår ära och vår makt
Nordahl Grieg
Alf Sjöberg Dramaten
  1. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1260.
  2. ^ FinnGraven
  3. ^ ”Teatrarna”. Svenska Dagbladet. 21 januari 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-01-21/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. 
  4. ^ ”Kungsämnena”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF26037&pos=126. Läst 6 juli 2015. 
  5. ^ ”Teater och Musik”. Svenska Dagbladet: s. 2. 9 maj 1898. http://tidningar.kb.se/1767385/1898-05-09/edition/0/part/1/page/2/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=1. Läst 15 november 2015. 
  6. ^ ”Stor-Klas och Lill-Klas”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P6934&pos=240. Läst 10 september 2016. 
  7. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 april 1899. http://tidningar.kb.se/8224221/1899-04-11/edition/0/part/1/page/3/?q=%22de%20wahl%22&sort=asc&freeonly=1&from=1898-01-01&to=1899-12-31&page=4. Läst 15 november 2015. 
  8. ^ Ord och Bild 1900 s. 59
  9. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (12): sid. 154f. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_12.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 mars 1906. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1906-03-28&toPublicationDate=1992-12-31. Läst 7 augusti 2015. 
  12. ^ Johan Nordling (1906). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (19): sid. 234. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_19.pdf. Läst 20 november 2015. 
  13. ^ Bo Bergman (23 oktober 1906). ”Svenska teaterns festföreställning: 'Gurre'”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-10-23/13114a/2. Läst 7 augusti 2015. 
  14. ^ Bo Bergman (16 november 1906). ”Svenska teatern: 'Småborgare'”. Dagens Nyheter: s. 3. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-16/13138a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  15. ^ ”Svenska teatern: 'Pelléas och Mélisande'”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 november 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-11-30/13152a/3. Läst 7 augusti 2015. 
  16. ^ Bo Bergman (14 januari 1923). ”'Kära släkten' på Mindre Dramaten”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-01-14/12/7. Läst 24 mars 2015. 
  17. ^ B. B-n (14 april 1934). ”Gösta Ekman-Per Gynt: Ibsen-reprisen på Operan”. Dagens Nyheter: s. 1. https://arkivet.dn.se/tidning/1934-04-14/99/1. Läst 23 mars 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]