En galeon var ett tre- eller fyrmastat, råtacklatsegelfartyg. Ordet galeon har samma ursprung som galjon, en utbyggnad på förstäven. Under 1500-talet började galeonen ersätta karacken som den viktigaste djuphavsgående fartygstypen och den utmärkte sig med sina låga slanka linjer och en galjon där karacken hade ett utbyggt förkastell. Den här typen av galeoner var lastdryga och tungt bestyckade och det var på dessa som det amerikanska guldet och silvret fraktades till Spanien av 1500- och 1600-talens silverflottor.
Den mest kända svenska galeonen, beroende på definition, är regalskeppet Vasa. Galeonens fjärde, akterstamast ersattes runt 1610 av bovenblindan, vilket var ett extra segel på bogsprötet. Denna utveckling av den fyrmastade galeonen kallas ofta galleon på engelska, men inte alltid galeon på svenska.[1]