Glykoalkaloider – Wikipedia

Glykoalkaloider är en familj av kemiska föreningar bestående av alkaloider till vilka sockergrupper är fästa. Flera är potentiellt giftiga, särskilt de gifter som vanligen förekommer i flera växter i potatissläktet (Solanum), till exempel besksöta (Solanum dulcamara) och potatis. Ett typiskt exempel på en glykoalkaloid är solanin (som består av sockret solanos och alkaloiden solanidin), som finns i potatis.

Den alkaloidala delen av glykalkaloid kallas ibland för en aglykon. Medan den intakta glykoalkaloid absorberas dåligt i mag-tarmkanalen och kan orsaka gastrointestinal irritation, kan aglykonen absorberas och antas då vara ansvarig för observerade tecken på nervsystemet.

Glykoalkaloider är vanligtvis bittra och orsakar en brännande irritation i munnen och på tungan. Aymara-folket i Bolivia använder smak för att upptäcka nivåerna av glykoalkaloider i potatis för att bestämma vilka odlade sorter som är lämpliga att äta.^[1]