Goslarit – Wikipedia

Goslarit
Goslarit i en utställning på Museo Nacionale de Ciencias Naturales.
Kategori	Sulfatmineral
Strunz klassificering	7.CB.40
Kemisk formel	ZnSO4•7H2O
Färg	Färglös, blå, grön eller brun
Kristallstruktur	Ortorombiska
Spaltning	Perfekt [010]
Brott	Mussligt
Hårdhet (Mohs)	2 – 2,5
Glans	Glasglans
Ljusbrytning	nα = 1,447–1,463 nβ = 1,475–1,480 nγ = 1,470–1,485
Dubbelbrytning	0,0220–0,0230
Optisk karaktär	Tvåaxligt negativ
Transparens	Transparent till genomskinlig
Streckfärg	Vit
Densitet	2,0
Löslighet	vattenlösligt
Typlokal	Rammelsbergsgruvan i Niedersachsen, Tyskland[1]
Övrigt	Diamagnetiskt

Goslarit, ZnSO₄•7H₂O, är ett mineral av vattenhaltigt zinksulfat, som bildas då de olika mineralen zinkblände eller wurtzit (båda är zinksulfid) vittrar (oxideras). En äldre benämning är zinkvitriol.

I torr luft dehydratiseras Goslarit lätt så att på ytan bildas andra zinkmineral såsom bianchit (ZnSO₄•6H₂O), boyleit (ZnSO₄•4H₂O) och gunningit (ZnSO₄•H₂O). Goslarit är transparent till genomskinligt med varierande färg från färglöst till grönt, blått eller brunt.

Det kristalliserar i ortorombiska systemet och bildar nålformiga kristaller, stalaktitiska former och massiva klumpar.

Goslarit beskrevs första gången 1847 vid Rammelsbergs gruvor i närheten av Goslar, Tyskland. I Sverige har mineralet påträffats i Falun.

Till liknande mineral kan räknas epsonit (MgSO₄•7H₂O) och morenosit (NiSO₄•7H₂O).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Goslarite, 12 februari 2013.

• Bra Böckers lexikon, 1975