Grekisk-ortodoxa kyrkan – Wikipedia

Grekisk-ortodoxa kyrkan
Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία
Hellēnorthódoxē Ekklēsía
	; Grekisk-ortodoxa kyrkan; Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία; Hellēnorthódoxē Ekklēsía
	Grekisk-ortodoxa kyrkans flagga.
Region och utbredning	Östra medelhavsområdet
Säte	Istanbul, Turkiet
Medlemmar	23-24 000 000
Officiella språk	Koine
Ansluten till	Östortodoxa kyrkan; Östkyrkan

Grekisk-ortodoxa kyrkan eller Grekiska ortodoxa kyrkan (grekiska: Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία/Hellēnorthódoxē Ekklēsía) syftar på varje grekisk hierarkisk kyrka inom den större gruppen av ömsesidigt erkända östortodoxa kyrkor.

Kyrkor

Varje kyrka som använder koinegrekisk liturgi och är östortodox, kan betraktas som grekisk-ortodox. De autonoma kyrkor som är grekisk-ortodoxa innefattar:

Konstantinopels ekumeniska patriarkat som leds av patriarken av Konstantinopel, som är primus inter pares inom samtliga östortodoxa kyrkor.
Greklands kyrka, som är autokefal sedan 1833, och inom landet leds av en ärkebiskop.
Cyperns kyrka, som leds av en ärkebiskop.
Sinais ortodoxa kyrka
Ortodoxa kyrkan av Alexandria
Grekisk-ortodoxa kyrkan av Jerusalem
Grekisk-ortodoxa kyrkan i Antiokia
Albansk-ortodoxa kyrkan, autokefal sedan 1937.

Termens historia

Historiskt har termen ''grekisk-ortodox'' använts för att beskriva alla östortodoxa kyrkor, eftersom "grekiska" i "grekisk-ortodox" refererar till det "grekiska arvet" i det Bysantinska riket.^[1]^[2]^[3] Under åtta århundraden av kristen historia har den mest betydande intellektuella, kulturella och sociala utvecklingen i den kristna kyrkan ägt rum inom riket under kyrkan av Konstantinopel eller dess intressesfär,^[3]^[4]^[5] så flertalet av liturgins delar, traditioner och praxis antogs av alla, och är fortfarande det grundläggande mönstret i samtida ortodoxi.^[6]^[7]^[8] Beteckningen "grekiska" övergavs av slaviska och andra nationella östortodoxa kyrkor i samband med dessa folks nationella uppvaknanden^[9]^[9]^[10]^[11]^[12] från så tidigt som 900-talet e.Kr.

Grekisk-ortodoxa kyrkor i Sverige

I Sverige finns flera, sinsemellan oberoende grekisk-ortodoxa samfund.

Exempel på kyrkobyggnader som numera nyttjas av grekisk-ortodox församlingar är Sankt Georgios kyrka i Stockholm och Grekisk-ortodoxa kyrkan i Uppsala.

Grekisk-ortodoxa kyrkor (urval)

Sankt Georgios kyrka, Stockholm.
Grekisk-ortodoxa kyrkan, Uppsala.
Helige Gregorios Palamas kyrka i Thessaloniki.
Heliga Treenighetens kyrka i Pireus.
Panagia Varabakyrkan i Markópoulo.

Referenser

^ Byzantium in Encyclopedia of historians and historical writing Vol. 1, Kelly Boyd (ed.), Fitzroy Dearborn publishers, 1999 ISBN 9781884964336
^ Edwin Pears, The destruction of the Greek Empire and the story of the capture of Constantinople by the Turks, Haskell House, 1968
^ [a b] Millar, Fergus (2006). A Greek Roman Empire : power and belief under Theodosius II (408-450). University of California Press. sid. 279 pages. ISBN 0520247035
^ Tanner, Norman P. The Councils of the Church, ISBN 0824519043
^ The Byzantine legacy in the Orthodox Church by John Meyendorff - 1982
^ Hugh Wybrew, The Orthodox liturgy: the development of the eucharistic liturgy in the Byzantine rite - 1990
^ The Christian Churches of the East, Vol. II: Churches Not in Communion with Rome by Donald Attwater - 1962
^ J Meyendorff, Byzantine Theology: Historical Trends and Doctrinal Themes (1987)
^ [a b] Joan Mervyn Hussey, The Orthodox Church in the Byzantine Empire, 1990
^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970
^ Andreĭ Lazarov Pantev, Bŭlgarska istorii︠a︡ v evropeĭski kontekst - 2000
^ A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970

Vidare läsning

Wikimedia Commons har media som rör Grekisk-ortodoxa kyrkan.
Bilder & media
Arentzen, Thomas (2015). Ortodoxa och österländska kyrkor i Sverige. SST :s skriftserie ; Nr 5. Stockholm: Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Libris 18572112. ISBN 978-91-980611-9-2. http://www.sst.a.se/download/18.74c06ab154d183618378996/1464078027009/Ortodox_februari16%2C+hela.pdf Arkiverad 10 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Karlsson, Ingmar (2005). Korset och halvmånen : en bok om de religiösa minoriteterna i Mellanöstern och i Sverige (Rev. och utök. utg). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 76-83. Libris 9709776. ISBN 91-46-20386-9

[1] Byzantium in Encyclopedia of historians and historical writing Vol. 1, Kelly Boyd (ed.), Fitzroy Dearborn publishers, 1999 ISBN 9781884964336

[2] Edwin Pears, The destruction of the Greek Empire and the story of the capture of Constantinople by the Turks, Haskell House, 1968

[Millar_2006_279_pages-3] [a b] Millar, Fergus (2006). A Greek Roman Empire : power and belief under Theodosius II (408-450). University of California Press. sid. 279 pages. ISBN 0520247035

[4] Tanner, Norman P. The Councils of the Church, ISBN 0824519043

[5] The Byzantine legacy in the Orthodox Church by John Meyendorff - 1982

[6] Hugh Wybrew, The Orthodox liturgy: the development of the eucharistic liturgy in the Byzantine rite - 1990

[7] The Christian Churches of the East, Vol. II: Churches Not in Communion with Rome by Donald Attwater - 1962

[8] J Meyendorff, Byzantine Theology: Historical Trends and Doctrinal Themes (1987)

[ReferenceA-9] [a b] Joan Mervyn Hussey, The Orthodox Church in the Byzantine Empire, 1990

[10] A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970

[11] Andreĭ Lazarov Pantev, Bŭlgarska istorii︠a︡ v evropeĭski kontekst - 2000

[12] A. P. Vlasto, Entry of Slavs Christendom - 1970

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Grekisk-ortodoxa kyrkan Ἑλληνορθόδοξη Ἐκκλησία Hellēnorthódoxē Ekklēsía
Grekisk-ortodoxa kyrkans flagga.
Region och utbredning	Östra medelhavsområdet
Säte	Istanbul, Turkiet
Medlemmar	23-24 000 000
Officiella språk	Koine
Ansluten till	Östortodoxa kyrkan Östkyrkan