Guldögonsländor – Wikipedia

Guldögonsländor
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningNätvingar
Neuroptera
FamiljGuldögonsländor
Chrysopidae
Vetenskapligt namn
§ Chrysopidae
AuktorSchneider, 1851
Larv av Chrysopa carnea
Hitta fler artiklar om djur med

Guldögonsländor (Chrysopidae), även kallade stinksländor, är en familj i insektsordningen nätvingar. Den innehåller omkring 2 000 kända arter världen över, varav 16 arter finns i Sverige.

Utseende och anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Guldögonsländor är små till medelstora nätvingar, ofta med grönaktiga eller brunaktiga färger. De är vanligen nattaktiva och familjens trivialnamn syftar på att många arters ögon i ljuset av en lampa då får en guldaktig glans.

Vissa arter kan om man rör dem avsöndra en illaluktande vätska, och detta har gjort att familjen ibland också kallats för stinksländor. De fullbildade sländorna har särskilda hörselorgan på framvingarna, med vilka de kan uppfatta höga frekvenser, något som hjälper dem att undgå predatorer som fladdermöss.

Guldögonsländor har fullständig förvandling och larverna kallas ofta för bladluslejon, eftersom deras föda till stor del utgörs av bladlöss. Som fullbildade insekter lever många guldögonsländor på pollen, nektar och honungsdagg, men det finns också arter som är predatorer och livnär sig på bladlöss och andra mindre ryggradslösa djur, som trips och kvalster, även som vuxna.

  • Sandhall, Åke & Norling, Ulf & Svensson, Bo. (1977) Sländor: naturguide i färg om sländornas utseende, utveckling, levnadssätt och beteenden. Interpublishing AB.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]