Högvadsån – Wikipedia

	Högvadsån
	Å
	Högvadsån i Sumpafallens naturreservat taget från Boarpa bro.
Länder	Sverige
Världsdel	Europa
Mynning	Ätran
Flodbäcken	476 km²
Vattenföring
- medel	8,5 m³/s
Geonames	2705632
	Karta:
	Karttext: Högvadsåns sträckning

Högvadsån är det största biflödet till Ätran. Ån har bland annat sjön Stora Hallången, öster om Överlida som källflöde. Den passerar bland annat Älvsered, Ullared och Köinge innan den rinner ut i Ätran i Ätrafors, strax nedanför Ätrafors kraftverk. Naturreservatet Sumpafallen ligger längs Högvadsån.

Avrinningsområde

Vattendraget har ett avrinningsområde på 476 km². Avrinningsområdet har en medelnederbörd på 1430 mm/år. Vattenflödet är i snitt 10,8 m³/s, med ett medellågvattenflöde (MLQ) på 0,89 m³/s och ett medelhögflöde (MHQ) på 53,0 m³/s. Vattendrag faller ungefär 150 meter längs dess sträcka. Avrinningsområdet består främst av skogsmark (76,5%), men omfattar även jordbruksmark (10,5), sjöar och vattendrag (5,1), hedmark (4,2) samt myr och våtmarker (2,7). Tunn jord och kalt berg är den vanligast jordarten i avrinningsområdet (42,0 %), men även morän (24,6) torv (14,0) och lättlera (2,4) förekommer.^[1]}}</ref>

I trakterna kring Överlida finns flera sjöar som direkt eller genom biflöden förser Högvadsån med vatten. Högvadsån flyter genom Lilla och Stora Hallången medan Mjöasjön avvattnas genom Mjöaån som ansluter i Mjöbäck. Farssjö avvatnas genom den 23 km långa Fageredsån som ansluter något söder om Fagered. Andra sjöar i avrinningsområdet är Barken och Hjärtaredssjön som avvattnas genom Hjärtaredssån som möter Högvadsån i Ullared. Sjön Svarten når via den ungefär 10 km långa Svartån Högvadsån vid Svartrå kyrka medan Älvasjön avvattnas via Rammbäcken som rinner ut i Högvadsån i Köinge. Samtliga dessa sjöar och vattendrag ligger på väster sida om Högvadsån. Till öster ligger Tjärnesjön som avvattnas av Skärshultaån som ansluter något norr om där Fageredsån ansluter samt Stockån som ansluter mellan Okome och Köinge.^[1]

Mänsklig användning

Högvadsån har nio anläggningar som täcks av EU:s vattendirektiv: Månsabo kvarn, Okome kvarn, Nydala kvarn, Svartrå kraftförening, Ullareds kvarn, Lysebäck kraftstation, Ödegärdet kraftverk, Strömma kraftverk, Ivarsfors kraftverk och Tocknarås kraftverk. Samtliga är små med en produktion på mindre än 1 MW och flera är inte längre i drift. Även de avvercklade anläggningarna kan dock innehålla vandringshinder för inte minst svagsimmande fiskarter.^[2]

Djurliv

Laxstammen är naturlig och tillsammans med Ätran är Högvadsån västkustens viktigaste laxproducent. Laxpopulationen har studerats sedan 1950-talet. Laxbeståndet minskade fram till 1970-talet på grund av försurning. Kalkning startade 1978 för att motverka försurningen, vilket fick laxpopulationen att växa till sig. På 1990-talet minskade åter mängden lax, denna gång kopplat till parasiten gyrodactylus salaris. Sedan dess har populationen varierat mer cykliskt.^[3] I ån finns också ett av Hallands största bestånd av flodpärlmussla.^[4]. Nedström Nydala kvarn finns ett reproduktions- och uppväxtområde för den akut hotade arten havsnejonöga.^[3] Mätningar har visat att det finns en artrik bottenfauna. Ån är ett riksintresse och sträckan nedströms Lia i Falkenbergs kommun är även efter regeringsbeslut 1998 ett natura 2000-område^[4]. Bland angränsande område i avrinningsormådet är även Kyrkobacka, Sumpafallen samt sjön Svarten med Lillån/Svartån är natura 2000-områden.^[1]

Referenser

Noter

^ [a b c] ”Nulägesbeskrivning för prövningsgruppen Ätran samt Högvadsån”. Länsstyrelsen i Hallands län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6c20b2211900c4726b2491c5/1719317181370/Nul%C3%A4gesbeskrivning%20-%20%C3%84tran%20samt%20H%C3%B6gvads%C3%A5n.pdf. Läst 7 september 2024.
^ ”Bilaga 1 – Objektsspecifik information om NAP-anläggningar i prövningsgruppen Ätran samt Högvadsån”. Länsstyrelsen i Hallands län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6c20b2211900c4726b2491bf/1719317180303/Bilaga%201%20%E2%80%93%20Objektsspecifik%20bakgrundsinformation.pdf. Läst 8 september 2024.
^ [a b] Kerstin Holmgren, Ida Ahlbeck Bergendahl, Josefin Sundin och Håkan Wickström (7 april 2021). ”Havsvandrande fisk övervakas i indexälvar”. Sveriges Vattenmiljö. https://www.sverigesvattenmiljo.se/content/havsvandrande-fisk-overvakas-i-indexalvar. Läst 7 september 2024.
^ [a b] Falkenbergs kommun: Delöversiktsplan Ullared

Källor

Externa länkar

Naturvårdsverket Natura 2000

[län1-1] [a b c] ”Nulägesbeskrivning för prövningsgruppen Ätran samt Högvadsån”. Länsstyrelsen i Hallands län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6c20b2211900c4726b2491c5/1719317181370/Nul%C3%A4gesbeskrivning%20-%20%C3%84tran%20samt%20H%C3%B6gvads%C3%A5n.pdf. Läst 7 september 2024.

[vattenmiljö2-2] ”Bilaga 1 – Objektsspecifik information om NAP-anläggningar i prövningsgruppen Ätran samt Högvadsån”. Länsstyrelsen i Hallands län. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.6c20b2211900c4726b2491bf/1719317180303/Bilaga%201%20%E2%80%93%20Objektsspecifik%20bakgrundsinformation.pdf. Läst 8 september 2024.

[vattenmiljö-3] [a b] Kerstin Holmgren, Ida Ahlbeck Bergendahl, Josefin Sundin och Håkan Wickström (7 april 2021). ”Havsvandrande fisk övervakas i indexälvar”. Sveriges Vattenmiljö. https://www.sverigesvattenmiljo.se/content/havsvandrande-fisk-overvakas-i-indexalvar. Läst 7 september 2024.

[döv-4] [a b] Falkenbergs kommun: Delöversiktsplan Ullared

[1]

[2]

[3]

[4]