Håknäs – Wikipedia

	Håknäs
	småort
Land	Sverige
Landskap	Ångermanland
Län	Västerbottens län
Kommun	Nordmalings kommun
Distrikt	Nordmalings distrikt
Koordinater	63°34′17″N 19°39′54″Ö / 63.57139°N 19.66500°Ö
Area	41 hektar (2020)
Folkmängd	122 (2020)
Befolkningstäthet	3 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Håknäs
Postnummer	914 96
Riktnummer	0930
Småortskod	S8593
Beb.områdeskod	2401SB112 (1990–)
	Ortens läge i Västerbottens län Ortens läge i Västerbottens län
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För småorten i Norrtälje kommun, se Håknäs, Norrtälje kommun.

Håknäs är en småort i Nordmalings kommun. Orten ligger i Nordmalings distrikt (Nordmalings socken) i Ångermanland, på Öreälvens västra strand.

Historia

Håknäs omnämns första gången i Håknäsbrevet från 1494. Detta brev är ett lagmansbrev skrivet på pergament och förvaras hos Folkrörelsearkivet i Västerbotten. Innehållet i brevet är att lagmännen Olof Eriksson i Ångermanland och Greger Mattsson i Uppland dömer i en tvist mellan Håknäs och Öre byamän om vattenrätten och fisket i Öreälven.^[4]^[5] Byn nämns även i ett lagmansbrev skrivet 1548 av Johan Andersson Hambræus, som tar upp en tvist mellan Håknäs och Öre gällande rågången mellan byarna.^[6]

Håknässågen

Handelsmannen Olof Bjur från Umeå köpte 1759 ett sågställe i Håknäsforsen i Öreälven av Håknäs byamän. Det nya finbladiga sågverket skulle anläggas alldeles ovanför byns eget grovbladiga sågverk. Som råvarubas erhöll Olof Bjur 1761 privilegium att årligen fälla 1000 träd i skogarna kring Öreälvens övre lopp, i lappmarken.^[7]

År 1764 köpte Håknässågens ägare upp den strax nedströms belägna Öresågen som startat bara några år tidigare. Därmed torde man också ha fått överta det sågverkets stockfångstprivilegier i Nordmalingsskogarna, bland annat vid Agnäs, Nyåker, Orrböle, Hummelholm och Tallberg.

Olof Bjur kom snart att ägna sitt största intresse åt Hörnefors bruk, och andra intressenter tog över Håknässågen. När Abraham Hülphers beskrev trakten 1780 drevs anläggningen av lantmätare Jonas Törnsten, inspektor J.C. Schröder och handelsman Esberg. Sågen hade två ramar och producerade årligen omkring 2000 tolfter bräder. Det färdigsågade virket forslades till lastageplatsen Skurun i Kylörviken, där det lastades på två i Umeå byggda fartyg för Stockholmshandlares räkning och fraktades till Cadiz i Spanien.^[8]

Hülphers säger om Skurun att det var den bästa skeppshamnen ”upp i segelleden från Örefjärden”, men att den årligen uppgrundades av havssand.^[9] Omkring 1835 anlade Håknäs sågverk därför en ny lastageplats vid Kylören i den östra delen av Kylörviken.^[10]

Vid den tidpunkten hade Erik Häggström från Dalkarlså blivit delägare i Håknässågen, och familjen Häggström dominerade sedan företaget under 1800-talet. Erik Häggström köpte på 1840-talet ett hemman i Öre by, mitt emellan sågverket i Håknäs och lastageplatsen i Kylören, och anlade där herrgården Strömsör.^[11]

Under 1800-talet utvecklades Håknässågen till en av norra Ångermanlands större vattensågar, med fyra dubbla och två enkla ramar och en kapacitet av omkring 3000 standards. År 1889 köptes anläggningen och de stora skogsegendomarna, av Frans Kempe och Mo och Domsjö AB. Det nya bolaget anlade därefter en ny, stor ångsåg på Norrbyskär, och när den togs i drift 1895 lades Håknässågen ned.^[12]

Håknäsbacken

I anslutning till Håknässågen, mitt emot Håknäs by, växte under 1800-talet samhället Håknäsbacken fram. Där fanns arbetarbostäder, skola med kyrksal, affär, brukskontor och inspektorsbostad på ömse sidor om bruksgatan.

I närheten av sågverket anlades en herrgård med park, trädgård och kägelbana. Huvudbyggnaden flyttades senare till Nordmalings tätort och kallas nu för Hammargården. Den övriga bebyggelsen i Håknäsbacken är däremot mycket välbevarad.^[13]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Håknäs 1960–2015^[14]^[15]^[16]^[17]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	183	^¤
1990	160	33^#
1995	123	24^#
2000	107	24^#
2005	105	23^#
2010	101	23^#
2015	121	41^#
Anm.: 1960 som Håkenäs ^¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare ^# Som småort.

Noter

^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Håknäsbrevet”. Folkrörelsearkivet i Västerbotten. http://www.folkrorelsearkivet.se/index.php?option=com_content&task=view&id=35. Läst 19 oktober 2009.
^ Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 61–64
^ ”Gamla lagbrev”. Sikhällan. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820202742/http://www.sikhallan.se/Gamla%20handlingar/Gamla%20lagbrev.htm. Läst 21 mars 2011.
^ Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 273–276
^ Hülphers, Abraham (1985) [1780]. Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland: Ångermanland 1780. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar nr 28. Umeå: Två Förläggare Bokförlag. sid. 284
^ Hülphers, Abraham (1985) [1780]. Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland: Ångermanland 1780. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar nr 28. Umeå: Två Förläggare Bokförlag. sid. 281
^ Ahnlund, Mats (1978). Norrbyskär: om tillkomsten av ett norrländskt sågverkssamhälle på 1890-talet. Avd. f. konstvetenskap, Umeå universitet, forskningsrapport nr 1. Umeå. sid. 34
^ Lindberg, Annika (1993). Strömsörs herrgård – ett västerbottniskt jaktslott och mönsterjordbruk på 1890-talet. C-uppsats. Institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet. sid. 5–7
^ Ahnlund, Mats (1978). Norrbyskär: om tillkomsten av ett norrländskt sågverkssamhälle på 1890-talet. Avd. f. konstvetenskap, Umeå universitet, forskningsrapport nr 1. Umeå
^ ”Håknäs historia”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812221659/http://www.haknas.se/historia.htm. Läst 19 oktober 2009.
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 118 i pdf:en
^ Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 55 i pdf:en
^ Statistiska meddelanden: Småorter 1995, s. 60 i pdf:en
^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010

Externa länkar

[bdc7d565854b236e2fde9f4d2ac8ba09c7ca7225-1] [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 31 mars 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[3a962bc29e913df76caafe4fdca23d77a7e19bd5-2] Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4] ”Håknäsbrevet”. Folkrörelsearkivet i Västerbotten. http://www.folkrorelsearkivet.se/index.php?option=com_content&task=view&id=35. Läst 19 oktober 2009.

[5] Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 61–64

[6] ”Gamla lagbrev”. Sikhällan. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820202742/http://www.sikhallan.se/Gamla%20handlingar/Gamla%20lagbrev.htm. Läst 21 mars 2011.

[7] Lundkvist, Tyko (1962). Hembygdsboken: Nordmalings och Bjurholms socknars historia. Umeå: Förlagsbolaget Botnia. sid. 273–276

[8] Hülphers, Abraham (1985) [1780]. Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland: Ångermanland 1780. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar nr 28. Umeå: Två Förläggare Bokförlag. sid. 284

[9] Hülphers, Abraham (1985) [1780]. Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland: Ångermanland 1780. Kungl. Skytteanska Samfundets Handlingar nr 28. Umeå: Två Förläggare Bokförlag. sid. 281

[10] Ahnlund, Mats (1978). Norrbyskär: om tillkomsten av ett norrländskt sågverkssamhälle på 1890-talet. Avd. f. konstvetenskap, Umeå universitet, forskningsrapport nr 1. Umeå. sid. 34

[11] Lindberg, Annika (1993). Strömsörs herrgård – ett västerbottniskt jaktslott och mönsterjordbruk på 1890-talet. C-uppsats. Institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet. sid. 5–7

[12] Ahnlund, Mats (1978). Norrbyskär: om tillkomsten av ett norrländskt sågverkssamhälle på 1890-talet. Avd. f. konstvetenskap, Umeå universitet, forskningsrapport nr 1. Umeå

[13] ”Håknäs historia”. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100812221659/http://www.haknas.se/historia.htm. Läst 19 oktober 2009.

[14] SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 118 i pdf:en

[15] Statistiska centralbyrån: Småorter 1990 sida 55 i pdf:en

[16] Statistiska meddelanden: Småorter 1995, s. 60 i pdf:en

[17] Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]